121 typen för denna ordning finns i mosaisk och langobardisk rätt. I justiniansk rätt tillämpas däremot parentelprincipen, somjämställer manliga och kvinnliga arvingar och arvslinjer. Ett parentel är ett föräldrapar och dettas avkomma. Första parentel utgörs av arvlåtaren själv och hans barn och barnbarn. Saknas alla efterkommande övergår arvsrätten till andra parentel, dvs arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar. Tredje parentel är arvlåtarens far- och morföräldrar och deras avkomlingar. Det är samma system som vi har i svensk rätt idag fast vi har begränsat de arvsberättigade leden. Det konsekvent utbildade parentelsystemet är en produkt av Christian Wolffs naturrättslära.-’ Detta är ett mycket tydligt exempel på vilket inflytande juridisk teori och tradition har haft på arvsrättsreglerna. Vad gäller bakomliggande intressen kan framhållas att det renodlade gradualsystemet medför att arvegodset behålls sommest osplittrat. I kombination med företrädesrätt för manliga arvingar skapas en ordning lämpad för feodalsamhället. Parentelsystemet däremot med dess likaställande av fäderne- och mödernefränder medför en uppdelning på långt flera händer, i synnerhet om den är kombinerad med långtgående istadarätt. En mycket väsentlig roll för descendenternas arvsrätt har vidare det förtida arvet spelat, den hemgift som dottern och i många lagar, däribland de svenska, även sonen fick vid sitt giftermål. Utskiftade barn och deras avkomlingar fick i många lagar stå tillbaka för andra arvingar. På andra håll har man infört kollationsplikt. Den noggranna uppräkningen av arvingar som förekommer särskilt i senare lagar har utom syftet att fastställa den inbördes ordningen också att inskärpa gränserna för de fiskala anspråken. Herrelöst arv tillföll nämligen kungen eller i vissa fall kyrkan. Somöverste länsherre i feodalsamhället ansåg sig kungen ha en principiell rätt till all egendom. Kyrkan å sin sida utbildade läran om att Kristus var ägare till hela världen och att kyrkan därmed fått överhöghet över all egendom. Denna konflikt har jag för svensk råtts del behandlat i kapitlen omdanaarv och testamente.'* Utomnordisk rätt Mosaisk rätt De få regler som finns visar att i princip endast män på manslinjen ärver. Undantag görs när en man saknar söner. Dotter får då ärva men det förutsätts att arvet genom gifte stannar inom den närmaste släkten. Av speciellt intresse är historien om hur döttrarna fick arvsrätt. Liknande historier uppträder sedan i nordisk historieskrivning.^
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=