119 tagas här. Men det är påfallande hur lite som har ändrats i de svenska lagarna vid receptionen av den äldre rätten. I stadslagen kunde man annars vänta större rörelsemöjligheter för kvinnor. Hypotetiskt kan tesen ställas att svensk rätt är särskilt konservativ när det gäller kvinnors myndighet. Den justinianska rätten framstår somrent modern i jämförelse med den kristet-feodala äktenskapsrätten i medeltidslagarna. Att äktenskapet är ett fördrag, ingånget av jämlika parter, och att denna förbindelse kan upplösas liksom andra avtal, är en uppfattning som slagit igenom först i vårt århundrade och endast i vissa länder. Jämlikheten i den justinianska rätten yttrade sig inte enbart somi den kanoniska i det formella kravet på parternas samtycke, utan i konkreta rättigheter, vilka var helt främmande för det kyrkliga äktenskapet, där mannen var kvinnans huvud. Kravet på kvinnans samtycke har inte heller, i varje fall inte i Sverige, drivits särskilt hårt av kyrkan. Teorin omköpäktenskapet har endast flyktigt berörts av denna genomgång, eftersom den vilar på en föråldrad metodologi. Men det kan vara värt att åter erinra omatt den mosaiska rätten använder ordet ”sälja”, när fadern överlämnar sin dotter till en annan man och att där förekommer ett verkligt brudköp. I den mån medeltidslagarna använder orden köpa och sälja vid äktenskaps ingående bör förlagan sökas i den mosaiska rätten. Den romerska nyttjar inte dessa termer. Samtidigt måste framhållas det omöjliga i den traditionella rättshistoriens försök att finna äktenskapets ”väsen” i tekniska termer. Det är inte dessa utan parternas i lagen angivna rättigheter och skyldigheter som bestämmer ”väsendet”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=