RB 41

113 utgör de kontroversiella momenten samt den därmed följande kyrkliga kontrollen också över de egendomstransaktioner som är förbundna med äktenskaps ingående och upplösande. Med kyrkans regler inskränks mycket kraftigt möjligheten att via äktenskap bilda stora släktinnehav av jord. Svensk rätt Giftermålsavtalet Alla svenska lagar har ett liknande giftermålsavtal somdet vi funnit i romersk och langobardisk rätt.^' Avtalet ingås av den blivande äkta mannen och kvinnans giftoman i närvaro av bägge parters närmaste släktingar. Det är böter på 40 mark för den sområnar en annan på giftomannarätten men omgiftomannen är ovilligatt fullgöra sina plikter kan en annan släkting få kungens eller lagmannens dompå att överta giftomannaskapet.^^ Motsvarigheten till arra sponsalicia heter i Upplandslagen faestnaepae fae och i Östgötalagen uingaef. Södermannalagen och landslagen saknar uppgifter omfästepengar. Fästepengarna är alltså en borgen för att fästmannen ska hålla sin del av avtalet.Det tydligaste exemplet på sambandet med arrasponsalicia och meta ger Upplandslagen. I motsats till Östgötalagen omtalas här att parterna kan ändra sig och vilja upplösa fästningen. Omdet är fästmannen somär vållande förlorar han fästepengarna och betalar därtill 3 marker. Lagen tillägger att samma förbindelse gäller för bägge parter och att omfästmön är vållande hon får återbetala fästepengarna och därtill 3 marker. Här anges ingen annan grund för avtalets hävande än att hågen kan ändras på mannen eller kvinnan. Liksomi romersk rätt utgår man från att ett avtal är lösbart omersättning för avtalsbrottet lämnas. Detta strider mot det somomedelbart därefter stadgas, nämligen att det är biskopen sområder över fästningen.^'* I Upplandslagens kyrkobalk förutsätts likaledes endast brytande av fästning genom kyrkans dom, böterna till biskopen blir då 3 marker från vardera parten.^^ Det betyder att det måste finnas laga hinder för äktenskap, somsläktskap inomförbjudna led, för att fästningen ska kunna upplösas. Upplandslagens dubbla bestämmelser finns också i Västmannalagen men annars ingenstans i svensk rätt. Det är tydligt att man hämtat bestämmelsen om den obetingade rätten att upplösa ett avtal från romersk rätt och att man sedan tillfogat regeln ombiskopens doms- och bötesrätt. Den senare bestämmelsen gäller i andra svenska lagar. Södermannalagen stadgar att ingen ska ha rätt att upphäva fästning ominte verkliga hinder finns och biskopen ska råda över deras skilsmässa.Östgötalagen saknar bestämmelser om brytande av fästning. Landslagens bestämmelser överensstämmer i 8

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=