112 Äktenskapshindren I mosaisk rätt fanns som tidigare visats två skilda sätt att bedöma äktenskap och nära släktskap. Å ena sidan bjuder seden en man att äkta sin döde broders hustru för att föra hans namn vidare och kusinäktenskap accepteras för att inte jorden ska ärvas utanför släkten. Å andra sidan förbjuds vid dödsstraff allt sexuellt umgänge mellan såväl biologiska släktingar somsvågersläkt. Romersk rätt ställer upp liknande äktenskapshinder. Den katolska kyrkan går på samma linje och utökar släktskapshindren ända till sjunde led. Svågersläkten utökades samtidigt enormt, genomatt man räknade släkt i släkten i flera omgångar. Därtill kom ”andlig släktskap”, som uppstod bland annat genom fadderskapet. Först med fjärde Laterankonsiliet 1215 sker en inskränkning till fjärde led och en förenkling av svågersläktsbegreppet. Idén om svågerlaget hade sin grund i uppfattningen att man och kvinna i äktenskapet blev una caro, ett kött, varför den enes släkt också blev den andres. På detta sätt fick makarnas släktingar på ömse håll en mycket stor krets personer som var förbjudna äktenskapspartners för dem. Kyrkan ökar väsentligt sina kontrollmöjligheter genom lysningsförfarandet, som också det infördes med fjärde Laterankonsiliet. Enligt den nya lagen ska prästen under flera söndagar i följd kungöra den avsedda förbindelsen och fråga församlingen omden känner till några hinder för äktenskapet. Kyrkan kontrollerar därmed i stor utsträckning vem somfår gifta sig med vem. Biskopen får böter för alla brott mot bestämmelserna och har möjlighet att mot lämpligt vederlag utdela dispenser från dem. Sammanfattning Den kristna äktenskapsrätten absorberar på ett tidigt stadium det romerska fördragsäktenskapets former. Dessa ger offentlighet åt äktenskapet och befordrar monogamin. Av alternativen i romersk rätt väljer kyrkan förmyndaräktenskåpet. Detta motsvarar kyrkans egen uppfattning om hur relationen mellan könen ska vara beskaffad. Detta blir också det kristna västerlandets form för legalt äktenskap, den enda formsomär tänkbar i ett feodalt samhälle. Att förmyndarmakten försvagas under senare medeltid har med ändrade ekonomiska och sociala förhållanden att göra. Det var inte resultatet av någon kyrklig strävan. Det är således detta fördragsäktenskap som germanisterna med utgångspunkt i den köprättsliga terminologin omtolkat till ett forngermansk köpäktenskap. Men fördragsäktenskapet är det av kyrkan sanktionerade äktenskapet och det finns inte någon skillnad mellan kyrklig och världslig rätt på denna punkt. Det är istället de kyrkliga hindren för äktenskap och för skilsmässa som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=