sänt skriftlig befallning till fogden att äntligen låta henne stå sitt straff, ”vilket jag näst Guds hjälp vill försvara hos vår nådiga höga överhet.” Sådant försvar skulle komma att behövas. Processen renderade fyra år senare fogden i Sunnerbo ett åtal från advokatfiskalen i den nyinrättade hovrätten. Enligt detta skulle han utan brott och föregående dom ha låtit avliva Elin. Någon erinran mot bruket av tortyr finns däremot inte. I det nya protokoll, som häradsrätten med anledning av åtalet lät upprätta år 1615, görs heller inga försök att dölja denna omständighet. Det pinliga förhöret hade gällt trolldom och anses tydligen så långt försvarligt. Dessutom förelåg ju formellt beslut härom. Först mot misstanken att tortyren brukats för framtvingande av annan bekännelse —i detta fallet om giftmord —inlägger man direkta reservationer: ”ty hon blev härominte tillfrågad.” Ännu 1618 deltar mäster Håkan i en trolldomsprocess, denna gång i Konga härad. Hans förfarande där är en nära nog exakt upprepning av det vid tinget i Sunnerbo. ”Och förrän mästermannen, M. Håkan i Jönköping fick se samma trollkvinna, sade han vad tecken hon skulle hava så framt hon var skyldig, nämligen att hon skulle hava ett märke ovanför hjärtat, antingen på bröstet, armarna eller på härerna, som Satan skulle suga och dia bloden utav henne . .. Sedan kom hon på vattnet, flöt hon lättare än en gås, så att mästermannen henne två gånger nedstoppade, och hon genast med hast uppflöt och låg på vattnet som ett torrt trä, det häradsnämnd och över hundrade människor åsågo. Också från andra håll i Småland finns tidiga notiser om vattenprov — med eller utan mäster Håkan. Under ärkebiskop Abrahams räfst 1596 avslöjas två kvinnor, en från Näsby på Öland, en annan från Visingsö, som några år tidigare tingförts för trolldom och därv-id av mästermannen prövats på vattnet. Som alltid flöt de.^^ 1601 prövades i .\llbo härad Jons hustru i Åsarna. ”Och befanns att hon icke sjunka kunde. Och för sådant vitesmål vart hon ställd i förvarelse till Kronobergs slott.1618 förekommer ånyo två fall i Jönköping.^® Liksom vid provet på Visingsö torde där mäster Håkan ha agerat. ”13 2.3.5. 1610-talets processer i Östergötland Bortsett från ett isolerat fall från Enköping före 1599' är det först fram på 1610-talet som vattenprovet omtalas i källor från nordligare landskap. I Östergötland är trolldomsbrottet just då föremål för allmän uppmärksamhet. Redan strax efter sitt ämbetstillträdande 1611 hade hertig Johans hovpredikant Claudius Prytz avslöjat en trollpacka, som skulle ha förgjort hertigen och hans gemål. Hon brändes vid Söderköping och hade sånär lyckats G O Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne I (1921'l, s 335. Skrifter ocli handlingar (v. Troil 1791), s 360 f, 380 f. 15 Nr 104. lö Nr 150. 1 Nr 89. 70
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=