medverka till en alltför hårdhänt praxis, särskilt som en sådan saknar allt stöd i lagen. Men redan en sådan uttrycklig hänvisning till lagens bokstav visar, att andra och nyare åsikter på sina håll förts fram. Så har till exempel uppenbart skett i en stockholmsprocess från hösten 1593. ”Om detta ärendet haver varit åtskilliga meningar, dock är på ändalykten samtyckt och beslutat, att man skall icke göra vidare än Sveriges lag förmäler, som vill hava fullt skäl och sex mans vittne eller egen muntlig bekännelse, förr än någon döms till livet.Inte heller rådet och hertigen, som konsulterats i frågan, hade velat fatta något avgörande.® Mot den bakgrunden är det onekligen symptomatiskt, att flertalet tidiga fall av tortyr utanför den politiska processen hör hemma i trolldomsmål från denna period. 1581 anklagas en anonym finska för trolldom inför Stockholms rådhusrätt. Man hotade henne med att hon skulle bli pinligt förhörd om hon inte godvilligt bekände. Finskans svar avslöjar, hur en med hämndlystnad blandad förtvivlan i ett sådant läge kan leda till defamation av andra och orsaka följdprocesser. Inför hotet förklarar hon: ”Skall jag lida något, skola flera lida med.”* Av viss betydelse för spridandet av kontinentala föreställningar om trolldomsbrottet och därtill hörande rättsbruk har troligen det tyska inslaget i befolkningen varit. I riksarkivets samling av äldre trolldomsakter förvaras ett på tyska avfattat protokoll daterat 1584. Däri redogörs för ett pinligt förhör med en viss Conrad, som i Stockholm lärt junker von Anttkens kokerska det gamla knepet att förgöra genom att med nålar genomstinga en döpt vaxfigur föreställande det tilltänkta offret.^* En viss påverkan från dansk rätt kan också förutses, särskilt som de nya processformerna med tortyr, vattenprov och liknande rikligast förekommer i de sydsvenska landskapen. Danmark hade alltsedan 1520-talet lagfäst tortyr i trolldomsmål.^^ Denna praxis upprätthölls under hela den här behandlade perioden, senare dock mildrad genom stadgandet, att endast förvunna och livdömda brottslingar fick underkastas pinligt förhör.^". 2.3.3. Tortyr av vittnen I diskussionen kring tortyren i Sverige under Vasa-sönerna har det sistnämnda danska stadgandet spelat en viss roll. Åtminstone från 1500-talets mitt har nämligen samma förfarande här tillämpats, främst i den politiska processen. Därvid har ofta en mer eller mindre godtycklig dödsdom tagits 7 Stockholms stads tänkeböcker från 1592. 1, s 157 f. 8 ibid. Jfr HKR 18.5.1593. ® Stockholms stads tänkeböcker 1578—83, s 248. ”Conrads Peinliche bekendtnus.” Handlingar rörande trolldom, 1. RA. Christian II :s Gejstlige Lov 1521—22. Sami. af gamle danske Love IV, s 42. 12 Christian III:s Kjöbenhavnske Reces 1547. Ibid., s 224. Item Den Koldingske Reces 1558, s 262. 65 5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=