RB 36

ett ingripande från världslig överhet, dels också nästan vilka avsteg som helst från den ordinarie proceduren.^” Medbrottslingar och kvinnor som annars saknade vittneshabilitet, kunde utan vidare tillåtas vittna. Också här finns en tydlig anslutning till de romerska majestas-lagarna.^^ Domaren kunde för att förmå den anklagade att bekänna utlova immunitet eller strafflindring och sedan likväl utkräva dödsstraff.^'* I 1500-talets litteratur är förenklingen redan systematiserad. Man talar om trolldomen som en undantagsförbrytelse {crimen exceptum)^^ —både på grund av dess grovhet och hemliga karaktär. Kan sanningen inte på annat sätt utletas, må vid crimina excepta et occulta ofullständig bevisning gälla som hel. Båda momenten finns uttryckta hos Bodin. ”11 faut doncques en tel cas ou les crimes si excréables se font si couvertement, qu’on ne les peut descouvrir par gens de bien, les averer par les complices et coulpables de mesme faict... et n’en faut qu’un pour en accuser une infinite.”16 Bara öppen dödsfiendskap deshabiliterar ett vittne. Men — tillägger Bodin med en typisk sofism —alla rättrogna kristna bör känna sig som dödsfiender till dessa brottslingar, så inte heller det undantaget borde egentligen gälla. Det obetydligaste indicium räcker för tortyr, om det stöds av anklagelser eller vittnesmål från en medskyldig. Som indicier räknas släktskap eller samröre med andra för trolldom dömda eller misstänkta, oförmåga att gråta inför domstolen, stigma diaboli, dolskt utseende eller vanställande lyte, förmåga att uthärda tortyr (maleficium tacitumitatis), tidigare belagd enkel vidskepelse etc.*^ Försvar tillåts bara så långt det grundar sig på den naturliga lagen, ty i crimina excepta gäller ej lagens ordinarie bestämmelser.** Eftersom trolldom är lése-majesté kan den anklagade under tortyr tillfrågas om medskyldiga, något som annars var förbjudet. Sådana vittnesmål kan 12 Jfr ovan s 60. 13 Corpus I D.XLVIII. 4 ad leg. lul. Maiest. 7 ”Famosi qui ius accusandi non habent, sine ulla dubitatione admittuntur.” 8: ”In quaestionibus laesae maiestatis etiam mulieres audiuntur.” 1^ Malleus Maleficarum III qu. xiv (s 553 f) —Så kunde ske antingen genom att domaren avgav löftet med det tysta förbehållet, att mänskligheten, inte häxan skulle förskonas; eller också genom att han lät en kollega avkunna domen. — Andra liknande bedrägerier hos Lea, Materials II, s 894 f. 13 Ater med stöd av Lex lul. Maiest. C I, C.IX. 8: 4 ”excepta tamen maiestatis causa, in qua sola omnibus aequa condicio est.” (dvs. tortyr). lö Bodin, s 166v. Item s 175v: ”Car il est aduis en crimes si occultes que la presomption et la preuue coniecturale suffist.” 11 En lista på ett hundratal lika kvalificerade indicier hos H Schultheiss, Eine ausfiihrliche Instruction, wie in Inquisitionssachen des grewlichen Lasters der Zauberei . . . ohne Gefahr der Unschuldigen zu prozedieren (1634). Jfr Zwetsloot, Friedrich Spee und die Hexenprozesse (1954), s 221 ff. Robbins, s 451 f. 13 Delrio, V, app.ii, qu. 41 (s 897). Bodin, s 179. 62

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=