RB 36

fällningar och bli kallade till hennes tjänst vissa nätter. ”Ty en oräknelig mängd som vilseförts av denna falska mening tror detta vara sant och avviker därigenom från den rätta tron och delar hedningarnas villomeningar, i det de tror det finnas gudomlighet och makt annorstädes än hos den ende Guden.” Biskoparna uppmanas att ur församlingen utstöta dem, som genom sådan tro försyndar sig.^^ Denna skenbara rationalism blev emellertid kortlivad och försvinner definitivt med skolastikens genombrott. Stödda på nyplatoniker och kyrkofäder utarbetade Albertus Magnus, Thomas Aquinas och andra en detaljerad och systematisk demonologi, enligt vilken praktiskt taget allt —Deo permittente — var möjligt för djävulen och hans kreatur.^® Det blev efterhand farligt att tvivla på de nattliga färdernas verklighet. 2.1.2. Trolldom i de svenska medeltidslagarna Utgångspunkten för en undersökning av det tämligen omfattande lagmaterialet från svensk medeltid måste efter det redan sagda bli frågan: är lagarnas stadganden mot trolldom en påbyggnad på en ursprunglig, förkristen rättstradition, eller är de tvärtom i allt väsentligt ett resultat av kyrkliga strävanden? De i lagarna påbjudna straffen för fysiskt skadlig trolldom (förgörning)^ fördelar sig enligt följande schema: SlagsmålsB. 8 FredsB. 12 RättslösaB. 10 VådamålsB. 31:1 ManhelgdsB. 19 ManhelgdsB. 16 ManhelgdsB. 32 KyrkoB. 11 UögmålsB. 5, 12 VGL I VGL II fredlöshet fredlöshet livsstraff stening bränning bränning bränning 40+9 mark; suppl. stening stening, bränning (kvinna) stegling bränning stegling ÖGL UL VmL SdmL DL MELL (man) (kvinna) (man) HögmålsB. 6, 7, 15 KrLL Straffen, som är de högsta, utdöms bara under vissa mer eller mindre strängt definierade förutsättningar. Västgötalagarnas bestämmelser om fredlöshet har den i sådana fall vanliga inskränkningen, att rätten att utkräva Hansen, Quellen, s 38 f. Jfr ibid, s 59 f. Rothårs edikt till langobarderna (643), vari hävdas ”quod christianis mentibus nullatenus credendum est nec possibile, ut mulier hoininein intrinsecus possit commedere.” 16 ”Omnia quae visibiliter fiunt in hoc mundo, possunt fieri per daemones.” Hansen, Zauberwahn, s 122 ff. L Thorndike, A History of Magic and Experimental Science I, s 310 ff, 417 ff. II, s 319, 554 et passim. Lea, Materials I, s 68 ff, 126 ff. — Malleus Maleficarum är en kompilation ur och sammanfattning av denna skolastiska demonologi. 1 Om termerna sedan nedan s 35. 31

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=