RB 36

lingar (jämte tortyren) som en nödvändig, ehuru knappast tillräcklig förutsättning för praktiken. De svenska trolldomsprocesserna kan med hänsyn till utformning och innehåll indelas i två huvudskeden: ett långt, nästan okänt inledningsskede från medeltiden och fram till mitten av 1600-talet, varunder den gamla processen omvandlas, de kontinentala idéerna vinner inträde och de allmänna ideologiska och rättsliga förutsättningarna skapas för processerna under det andra skedet. Detta omfattar perioden 1668—77 med det spektakulära, ”epidemiska” oväsendet i Dalarna, Norrland och Stockholm. Denna indelning har fått bestämma avhandlingens disposition. I det första av'snittet behandlas det långa inledningsskedet. De upplysningar som står att vinna om de medeltida förhållandena, får hämtas från det visserligen rika men ensidiga lagmaterialet. Till detta hör också kyrkolagstiftningen i synod- och konciliebesluten. De äldsta processkällorna är tänkeböckerna från vissa städer: Arboga, Jönköping och Stockholm, där serierna börjar 1451, 1456 resp. 1474.^ Först från mitten av 1500-talet är domböckerna i någon nämnvärd omfattning bevarade. De har då fortfarande till stor del karaktären av saköreslängder och har således förts i kameralt snarare än rättsligt syfte. Inte förrän mot slutet av 1500-talet, under Karl IX:s regeringstid, sker en systematisk insamling av fortlöpande domboksserier från hela riket. Det totala beståndet av protokoll från tiden före Svea Hovrätts tillkomst 1614 uppgår i riks- och landsarkiven till något mer än 10.000 sidor. Av dessa svarar Uppland och Dalarna tillsammans för mer än hälften, öster- och Västergötland för vardera drygt 1.000 och övriga landskap för något eller några hundratal. Det finns anledning att ha dessa siffror i minnet vid behandlingen av processfrekvens och regional utbredning under 1500talet. Detta material från tiden före 1614 har i sin helhet genomgåtts.- Något liknande har inte varit möjligt med det oerhörda domboksbeståndet efter denna tidpunkt. Som utgångspunkt har i stället tagits kriminalresolutioner, prejudikatsamlingar och andra akter från hovrätternas verksamhet. I ett betydelsefullt avseende har emellertid också denna väg varit stängd. Svea Hovrätts serie Criminalia från 1600-talet har praktiskt taget helt gått förlorad.^ Viss om än icke fullgod ersättning för denna serie finns dock i en del fall att hämta i hovrättens skrivelser till länsstyrelserna, som var ansvariga för exekutionen av domstolsbesluten.^ 1 Kalmar stads tankebok från 1400-talets början upptar inga kriminalmål. 2 Källorna till dessa processer före 1614 finns redovisade i särskild bilaga nedan s 340 ff, till vilken hänvisning sker i det följande. 3 E Malmsten, Anteckningar om Svea Hovrätts arkiv. MRA. NF 1:4 (1914), s 126 ff. Dessa exekutionsorder innehåller som regel en kort sammanfattning av de omständigheter i häradsrannsakningen, varpå den följande hovrättsdomen är grundad. Sådana serier för Östergötlands (1620—), Kalmar (1640—), Örebro (1634—), Uppsala (1634 23

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=