Processerna som en samhällsyttring intimt förknippad med sociala attityder och relationer är också huvudtemat för HR Trevor-Roper.^^ Hans vittsyftande essä omde europeiska förföljelserna är det senaste och mest omfattande bidraget till den här antydda, allmänt samhällsorienterade trolldomsforskningen. Han har också mycket deciderade åsikter om den allmänna europeiska samhällsutvecklingen under de första århundradena efter medeltiden.^® Det är som ett led i denna utveckling trolldomsprocessema bör tolkas. De är ett krisfenomen, ett tecken på social spänning av sekulär omfattning: Efter Leas och Hansens forskningar står det klart, att ideologin kan spåras till den sydeuropeiska alpregionen och medeltidens sista århundraden, alltså till inkvisitorernas miljö. Det är här processerna börjar, här får de sin teoretiska överbyggnad. Denna bergsmiljö skiljer sig radikalt från det samtida feodala och katolska Europas. Feodala och statliga institutioner har bara tillfälligt nått hit upp. Kristendomen hotas ständigt av primitiva religionsformer och ett envist motstånd mot nya ortodoxier. Om och om igen måste bergen vinnas tillbaka till den sanna religionen. Här bedrivs permanent mission. Missionärerna är dominikanerna, inkvisitorerna. Det är på grund av den djupa sociala skillnaden mellan slätt och berg som trolldomen däruppe tolkas som kätteri, som olidlig nonkonformism. Häxmytologin artikulerar alltså en social spänning mellan det progressiva Europa och de delar, som ännu inte tagit del i utvecklingen. Den allmänna miljön är därtill pestens och hundraårskrigets. Men myten är mer än så. Den är också en utvidgning eller en del av en hel kosmologi, den kristet-diaboliska världsbilden. Det förklarar varför den kan leva kvar och tillämpas också i andra sociala konfliktsituationer, mindre tydliga än den mellan berg och slätt. Den blev en social stereotyp ungefär som antisemitismen och andra fördomar i senare tid. Så kom det att bli i religionskrigens Europa, i perioden 1560—1630, som processerna nådde sin kulmen. Obestridligen beror detta på att reformation och motreformation markerar en intellektuell regression. Den medeltida världsbilden hölls vid makt. Hela den intellektuella och sociala struktur, varav häxmyten var en del, måste först förstöras. När det skedde efter mitten av 1600talet började också stereotypen häxa förlora sin betydelse. Social spänning måste i fortsättningen artikuleras i andra, om än icke mindre fördomsfulla kategorier. Reducerad i allmänna termer kan Trevor-Ropers tes sammanfattas i två led: (1) Social spänning i någon form är den materiella bakgrunden eller orsaken till processerna (2) den idéhistoriska utvecklingen, kosmologin, förklarar de former, det ”språk” vari spänningen artikuleras. Så formulerad är väl tesen varken ny eller särskilt kontroversiell. Det är däremot troligt, att den sociala spänning som empiriskt kan förknippas med processerna, måste sökas på ett mindre majestätiskt plan. Systematiska och detaljerade socialhistoriska undersökningar är således den närmaste uppgiften för den av Trevor-Roper angivna forskningsinriktningen. Vid sidan av dessa principiellt viktiga studier med den övergripande mål24 The European Witch-Craze. I: Religion, the Reformation and Social Change (1967), s 90 ff. 25 ibid. 16
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=