Det är alltså en programförklaring som direkt återknyter till hans yttrande 1673 i Bollnäs.‘“ Tingsrannsakningar i någon nämnvärd omfattning hann dock inte igångsättas vare sig i örbyhus eller annorstädes, förrän det kungliga beslutet om nya kommissioner i Stockholm och Uppland träffades.”'^ Detta beslut var i första hand motiverat av situationen i Stockholm. Där hade hovrätten under april och maj tagit direkt men ganska motvillig befattning med rannsakningarna. Den gör därunder också upprepade framställningar till konungen om att bli avlastad detta arbete och utmålar därvid läget som kritiskt både i huvudstaden och landsorten.^'* Mot bakgrund av aktionerna vid 1675 års riksdag uppfattades detta som en anspelning på Uppland. Det torde alltså mer ha varit riksdagsbesvären från hösten än det akuta läget i maj 1676, som medverkade till att också Uppland fick en kunglig kommission. Efter dennas konstituering i juni översände hovrätten de uppländska trolldomsakterna. Bland dessa synes bara ett protokoll från Våla härad vara av färskt datum, resten från 1675 års ting.^^ I följe av konungens order utfärdade rådet den 3 juni fullmakt för upplandskommissionen. Stiernhöök blev president och fick vid sin sida en rad uppsalaprofessorer: Gardtman i juridik, Skunck och Aurivillius i teologi, Grubb i orientaliska språk och Fornelius i astronomi. Bland de världsliga assessorerna återfanns vidare adelsmannen J H Transehe von Roseneck, borgmästarna Cadow i Uppsala och Planck i Enköping samt häradshövdingen Krook. Till andliga bisittare utsågs kyrkoherdarna Widman i Alsike, Byrelius i Rasbo, Campanius i Björklinge och Bröms i Tensta.-® Hur många av dessa som verkligen kom att delta, går inte att avgöra. Nästan allt kommissionens material inklusive protokollen har gått förlorat. Fornelius och Krook frikallades tidigt av rådet, den sistnämnde nu från sitt tredje uppdrag av detta slag. I en tilläggsinstruktion medgavs också längre fram, att sådana bisittare som inte var hemmahörande i Uppsala fick utbytas mot ”andra skickliga och i staden vistandes män.” Man sparade därmed in på traktamenten och skjutspengar. Om någon lokal representation för rådmän och nämndemän talas denna gången inte. Tvärtom fastslår rådet i den nämnda tilläggsinstruktionen, att man finner det betänkligt att införskriva tolvmän, ”som det utan allmogens största besvär, omkostnad och tidspillan, särdeles denna årstiden, sig ej göra låter.” Av det skälet borde kommissionen också ha fast placering i Uppsala, Jfr ovan s 145. ^3 km t. rådet 23.5.1676. RR. Nedan s 200 och 203. SH t. Stiernhöök 22.8.1676. SHreg. RA. Linderholm 1930 synes ha gjort en systematisk inventering av de uppländska domböckerna för de aktuella åren men redovisar inte en enda tingsrannsakning från 1676. 28 Rådet t. kommissionen i Uppsala 3.6.1676. RR. Linderholm 1930, s. 208 f. 191
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=