kutioner. Till domarnas skälighet hade han därmed under alla omständigheter möjlighet att ta ställning.'^ 3.4.1. Gästrikland Den södra kommissionen under Johan Axehiälms presidium skulle enligt Sparres order påbörja rannsakningarna i Gävle i slutet av februari 1675.^ I Gästrikland hade processer påbörjats redan på våren 1673. Först tycks Gävle och det närbelägna Valbo ha drabbats, men påföljande år pågår också processer i de norrut liggande socknarna Hille, Hamrånge och Ockelbo.^ De första målen i Valbo hade föranletts av vittnesmål från två djäknar vid Gävle skola, den ene borgarson från staden. Kyrkoherde Fontelius, som då hade färska erfarenheter från hälsingekommissionens rannsakningar i Bollnäs, tillkallades och lyckades genom en detaljerad utfrågning beslå pojkarna med tvetalan och motsägelser. Han gav vidare rätten ”förmedelst en berömmelig discours” sina tankar tillkänna, varpå ärendet avskrevs. Nämnden såg sig ej efter barnens blotta bekännelser kunna fälla till döden.^ Också i staden pågick processer, delvis med samma personer inblandade. Där liksom på så många andra håll är man i början knappast benägen att driva rannsakningarna för hårt. Det första målet, i maj 1673, är en defamationstalan. Nils Bijr, mannen till en av de i Valbo anklagade kvinnorna, fälls till böter i rådhusrätten. Han hade kallat en rådmanshustru trollkona. Som vittne för kärandesidan uppträder Per Olofson, den ene av Valbo-pojkarna. Han hade inte sett den beskyllda hustrun i Blåkulla.^ Vid årsskiftet börjar emellertid vittnesmål om barnaförande bli vanligare. Fortfarande är det mest klagomål över obefogade beskyllningar rätten har att pröva. Hit hör kyrkoherde Fontelius’ försvar för sin hustru, Katarina Bure, som blivit beryktad. Detta mål kom att utveckla sig till en bitter och långvarig fejd mellan familjerna Fontelius och Falck. Redan vid den första förhandlingen jävar kyrkoherden borgmästaren, ”såsom något missförstånd sig yppat emellen hr borgmästaren och honom.”'"' Bakgrunden var trivial: en tvist mellan Falck och en rådman, som Fontelius sökt bilägga; en förändring i bänkrummet i kyrkan, som upptas illa av borgmästaren; familjen Falck uteblir, när en dotter Fontelia står brud etc. Konflikten kulminerar, när kyrkoherden uppger sig ha hört, att Falcks familj Sparre t. .Axehiälin ie.-.p. WalKvik 20.1.1675. GLreg. HL.^ — En omedelbar följd av den femte punkten i konungens svar var, att de i Säbrå och Härnösand, som förskonats t. V., nu också avrättades. Sparre t. befallningsman Klefberg 15.1.1675, ibid. ^ Sparre t. .Axehiälm 20.1.1675. GLreg. HLA. - Gästriklands dombok: Valbo 9.5.1673, Hamrånge 8.7.1674. HLA. Skokloster Miscell. 7, (Ockelbo) fol. 275. RA ”In julio förledet år.” Gästriklands dombok: Valbo 10.5.1673. HLA. * Gävle stads dombok 6.5.1673. HL.\. 5 ibid. 6.4.1674. 178
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=