Härvid kan allmänt pekas på faran i att använda även ganska konkreta detäljer i vittnesmålen för en tidfästning. Alltför mycket är allmängods som lika väl kan ha förekommit tidigare och på andra orter. I ett par andra punkter upptas däremot frågor, som måste ha varit aktuella redan från början; (9) om inte prästerna skall avlägga domared, och (10) om de sex i nämnden skall ha var och en sitt votum eller ett tillsammans. Båda dessa frågor, och i synnerhet 10, måste ha avgjorts redan före den första voteringen i Bollnäs den 24 januari. Också punkten 11 kan direkt förknippas med händelser före denna votering: att vissa straff statueras vid sidan av dödsstraff, såsom arbete, förvisning etc. Just det förslaget hade Rosenhane framställt: ”Att de ville låta bekväma sig och låta komma på annat straff.”®*"* Till vem eller vilka riktar sig Memorialet? Sundborg utgår från att Rosenhane sammanställt det för att påverka KM:s vidare handläggning av trolldomsprocesserna.®'* Det förefaller inte särskilt troligt. Det finns inte med i det övriga material som Rosenhane i april ingav i kansliet. Det är osystematiskt och upptar inte bara viktiga princip- och procedurfrågor utan också detaljer av begränsat intresse som den om de vita änglarna, om visgossarna och de lögnaktigas straff. Ingressen slutligen har en formulering som medger åtminstone två tolkningar: ”Förr än vidare kan fortfaras med dömande över trolldomsväsendet är nödigt att det resolveras: 1 . . .”. Den alternativa läsningen är: Innan vi nu i kommissionen övergår från rannsakning till dom, måste det klargöras, hur vittnesmålen skall värderas, vilken voteringsordning och vilka straffskalor som skall tillämpas etc. Även om man med Sundborg medger, att Memorialet som det nu föreligger har fått sin slutliga utformning efter Järvsö (punkt 6), är det å andra sidan uppenbart, att det huvudsakligen behandlar frågor, som varit aktuella redan i Bollnäs. Dess öppet fientliga ton mot prästerna bör i så fall betyda, att det fungerat som internt diskussionsunderlag för kretsen kring Rosenhane, för de kritiskt benägna världsliga bisittarna Lundius, Stiernhöök och Theet. Dateringsfrågan får lämnas öppen. Om det sålunda står klart, att de doktrinära frågorna tidigt kommit i förgrunden, är det dock i en mening rimligt att förlägga tyngdpunkten till Järvsö. Där redovisas positionerna klart i den mångordiga och delvis bittra överläggning, som föregick voteringen. Den kan därför tas som utgångspunkt för en sammanfattning av de båda lägrens argument. Alla är egentligen eniga om rättsläget (quaestio iuris)Man accepterar den utvidgning av den skrivna rätten som en bestraffning av pactum och blåkullafärd innebar. När en av prästerna under överläggningen citerar bibelOvan s 139. Sundborg, s 225 ”är i sin helhet ett uttryck för Rosenhanes medvetna strävan att påverka regeringens hållning till trolldomsprocesserna.” Lundius, Stiernhöök och Theet har en gemensam systematik med denna eller en liknande rubrik ställd mot en följande: quaestio facti. Jfr ovan s 138 not 30. 143
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=