”61 förklara sig i hovrätten över ”en hop otidiga människors obilliga klagomål. I hovrätten förelåg oprövat ett två volymer digert material från tingen vid årsskiftet.®" Till landshövdingen inkom också kontinuerliga rapporter från präster och befallningsmän. Leksand och Rättvik sände på hösten ombud till Stockholm med begäran om rannsakningar. Den milda kampen med de andliga vapnen hade synbarligen misslyckats. I början av oktober uppvaktades rikskanslern av biskop Emporagius i Strängnäs och Nic. Rudbeckius, electus Västerås. Ungefär samtidigt inträffade i rådet delegationen från Rättvik och Leksand.®® I rådet är alltfort Per Brahe försiktig. Han finner det äventyrligt med inkvisition , eftersom djävulen med sina illusioner kan få oskyldiga dömda. De la Gardie, som åter tagit kommandot i frågan, genmäler, att det som varit rättvist för de andra (dvs. Mora och Älvdalen), det bör också här vara rättvist.®^ Det argumentet torde vara socknarnas. Det återkommer också i den notifikation till hovrätten, som följde på rådsöverläggningen. KM har beslutat genomföra nya rannsakningar ”eftersom på de andra orter sammastädes skett är.” Till preses har landshövdingen i Västmanland Ernst Creutz utsetts.®'’’ övriga bisittare skulle hovrätten och biskopen utse. Den nya kommissionen fick inte samma bredd och status som den föregående. Detta var förutsett i rådsbeslutet, som uppdrog åt hovrätten att ”committera några där å landsorten .. . fast de bliva icke alldeles så starke.” Varken hovrätt eller övrig centralförvaltning kom därför att representeras. Till världsliga bisittare utsågs de båda lagläsarna i länet Erik Erlandson (Norenius) och Magnus Persson samt borgmästarna Prytz i Västerås och Kock i Falun. Biskop Rudbeckius tillsatte de fyra kyrkoherdarna Skragge i Mora, Petri i Tuna, Jonae i Folkärna och Arhusius i Falun med komministern Normoraeus som reserv. Denne kom också att inträda i stället för Arhusius. Under rannsakningarnas gång insjuknade de båda lagläsarna och ersattes, Erlandsson med Jöns Wallwik, syndikus i Falun, Magnus Persson med Hans Norlind, Erlandssons son och efterträdare som lagläsare. I stället för Prytz, som anmält förhinder, insattes borgmästaren i Arboga Lars Esaiesson.®® Den tydliga avsikten i hovrättens utnämningar, att välja bisittare med erfarenhet från de tidigare rannsakningarna i augusti och december 1669, kom således inte att kunna fullföljas. 61 ibid-, s 77, 80. 62 SH t E J Creutz 17.11.1670. SHreg. R.'X. Esaieson t Creutz. \'ästm. länsstyrelse. .\nk. skr. ULA. 63 RP (Franc) 10.10.1670. RA. Jfr Blåkulle-F. III, s 46. 6'! RP (Bergenhielm) 12.10.1670. R.A.. 65 KM t SH 10.10.1670. RR. 66 SHreg 17.10.1670. RA. Kommissionen i Dalarna 1670. Komm. Suppl. vol. 1. RA. Blåkulle-F. II, s 88. 129 9
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=