RB 33

66 Första graden: arrest i låst rumutan annan dryck än vatten under högst åtta dagar med skyldighet att deltaga i tjänst. Den var tillämplig vid alla fel i tjänsten, sompå ett eller annat sätt avvek från ordning och reglementariska föreskrifter, t.ex. försumlighet, bristande anständighet i fråga om uppförande, vårdslöshet under exercis, vanvård av gevär och utrustning, liderlighet, oljud, smärre slagsmål med kamrater »och mera dylikt, varav någon skada icke hänt». Andra graden: innebar inspärrning i låst och mörkt rum utan annan dryck än vatten under högst åtta dagar eller fängelse på vatten och bröd i högst sex dagar. Till denna grad fördes itererade förstagradsförseelser och svårare fel i tjänsten vilka dock inte följts av någon skada, t.ex. obetänksamma yttranden om order, bristande aktning mot förmän »med mera sådant». Tredje gradem bestod av 25 prygel med tillämpning vid iteration av tidigare bestraffad förseelse av lägre straffgrad samt då någon begick förbrytelse, som inte kunde sonas med arrest, t.ex. fel mot order under mildrande omständigheter och utan betydande skada som följd, eller vid sturskhet och vanvördnad mot förman som begåtts av överilning men genast följts av avbön. Fjärde graden: stadgade 50 prygel vid iteration av tredjegradsbrott. I fred och under mildrande omständigheter i krig fick befälhavare med högst 50 prygel avstraffa första resan rymning, dubbel legotagning, förskingring av militär utrustning, dryckenskap och sömn på post.^" Att de svenska rättsreglerna i avsevärd grad recipierats från 1808 års preussiska militärstraffrätt är otvetydigt. De yttre politiska förutsättningarna för både preussisk och svensk militärstraffrätt var tämligen lika. Men från rättssäkerhetssynpunkt ägde den preussiska lagstiftningen fördelar som den svenska saknade, främst noga reglerade villkor för undergående av prygelstraff. Det blev också just kring frågorna omprygelstraff och prygelbarhet som den kommande lagstiftningsdiskussionen skulle komma att koncentreras. IV. Doktrin och praxis under ett militärt och rättsligt brytningsskede 1. Bestraffningsbildens förändring På sommaren 1813 anbefalldes örlogsflottans chef, generalamiral Puke, att utreda det faktiska resultatet av 1812 års reform för flottans vidkommande. Puke trodde sig efter en omfattande förfrågan bland underlydande KCirk 26.11.1812 ang. förändringar i krigsartiklarna, Ärstrycket.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=