RB 33

65 Krigslagsutredarna ställdes helt naturligt genom beväringsbeslutet under krav på snabbt slutförande av arbetet. I väntan på den nya krigslagstiftningen utfärdade Adlercreutz en interimistisk straffordning för beväringsmanskapet, vilken gjorde upp med den preussiska prygelexercisen, förbehöll prygelrätten åt regementscheferna, maximerade prygelns antal till femtio, förbjöd itererade pryglingar för samma förbrytelse och påbjöd att all prygelkorrektion måste verkställas utan offentlighet.^^ Då emellertid inga nya krigsartiklar utfärdades under våren 1812 frambar ständerna i två memorial under sommaren 1812 sina önskningar i ämnet. Syftet var uppenbart att lugna den allmänna opinionen. Beväringsmanskapet borde inte för fel i tjänsten eller utan föregående laga dom bestraffas med nesliga straff eller något slag av kroppsstraff, ej heller underkastas andra militära påföljder än arrest, kassation och dödsstraff. Personer, som var kända för vanfrejd och liderlighet eller lidit infamistraff, borde ej få insättas i samma trupp sombeväringsmännen utan sammanföras till en särskild kär med avvikande uniform för att stå till Kungl. Maj:ts tjänst som arbetsstyrka.^^ I slutet av september anmälde dock krigslagskommittén sina svårigheter att kunna föra arbetet på den nya krigslagstiftningen till ett nog skyndsamt slut. Kommittén föreslog därför att de oundgängligaste reformerna fick kungöras i cirkulärbrev till krigsmaktens alla befälhavare.^^ Genom bcväringskungörelsen 27.10.1812 ställdes beväringen därför under 1798 års krigsartiklar. Men löfte gavs samtidigt omomedelbart förestående förändringar i den militära straffrätten (KK 27.10.1812, 18 §). Löftet infriades efter en månad. Det cirkulärbrev som då utfärdades, svarade tydligen så väl mot reformförväntningarna att vidare önskemål om helt nya krigsartiklar inte vidare kom att ställas.^® 1812 års militära bestraffningscirkulär innehöll genomgripande förändringar av bestraffningssystemet. Degraderingsstraffet ersattes med suspension från lön och tjänst för högre officer, med arrest för lägre. Spöstraffet inskränktes till de fall då allmän lag innehöll ovillkorligt stadgande därom eller då brottet följdes av ärans förlust, uppenbar kyrkoplikt eller fängelse på fästning. Gatlopp och fuktel avskaffades fullständigt och ersattes av prygel. Den extrajudiciella bestraffningsrätten differentierades i graderade straff. För manskapet gällde följande fyra grader: ■** Tillfällig straffordning för rekryter, extra roterings- och förstärkningsmanskapets bestraffning, daterad 5.6.1812, avskrift i C. Livijns saml., Vf 146:8, KB. Bihanget 1812: 1 s. 677 f. Bihanget 1812: 2 s. 958 f. « StPGenAud 29.10.1812, RA. Jmf. t.ex. 1812 års kommitté ang. den allmänna beväringen t KM 19.12.1812, koncept i kommitténs arkiv, RA. (Förklaring över slutbetänkandet). 5 Nygren

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=