60 förband.*^ Kompletterande bestämmelser om lantvärnets extrajudiciella bestraffningar utfärdades senare i generalorder. Som tillåtna straff upptogs arrest med eller utan tjänstgöringsskyldighet, berövande av hattprydnad, bärande av musköter framför högvakt eller, för korpraler, degradering på viss tid. Lantvärnets betydelse som stridsfaktor blev obetydlig. Få beväringar stupade i strid men lägersjukdomar tog var femte mans liv. I folkmun förstärktes lantvärnets lidande ytterligare och gjorde hela värnpliktsiden förhatlig.2® Redan 1809 måste krigsrekryteringen emellertid åter upp på riksdagens bord. Trots allmänna opinionens hållning gjordes ett viktigt försök att få värnpliktsprincipen grundlagfäst. Det rena värnpliktsförsvaret kunde dock endast samla få tillskyndare. Ständerna fasthöll vid indelningsverkets princip om jordens försvarsskyldighet, vilken nu utsträcktes till tidigare icke roterad jord. Kungl. Maj:t erhöll dock fullmakt att vid behov uppbåda viss krigsreserv, som i första hand skulle värvas och endast i andra hand uttagas genomlottning.-® Militärstraffrättsligt följde på dessa åtgärder samma komplikation som tidigare drabbat lantvärnsbeslutet. Utskrivna soldater löpte åter risk att ställas under samma krigsdisciplinära förhållanden som sina värvade kollegor. Detta gav anledning till nya militärstraffrättsliga reformförsök. Tidigast iscensattes detta reformprogram på Gotland under senhösten 1810. Gotlands nationalbeväring På Gotland fanns en försvarsvilja som förmodligen var starkare än på andra håll. öns utsatta läge utgjorde ett starkt incitament till försvarsberedskap; under våren 1808 hade gotlänningarna dessutom fått se hotet bli realitet, då ön tillfälligt ockuperades av ryssarna. Då Gotlands militära läge helt naturligt kom att diskuteras under 1809 års riksdag fick Kungl. Maj:t inte oväntat en anmaning att tillskapa en frivillig beväring till öns skydd. Kungl. Maj:t samtyckte och utsåg viceamiral Rudolf Cederström, som befriat ön från ryssarna, till förhandlare. Cederström skötte otvivelaktigt sitt uppdrag skickligt och nådde en överenskommelse med öns befolkning. I april 1811 upprättades den frivilliga styrkan under namn av Gotlands nationalbeväring.-'^ 2.3. -* Sveriges krig 1808—1809, IV s. 66 samt bil. 7. KM t. generaladjutanten för armén 26.3.1808, Krigshandlingar 1808—09, vol. 21, KrA. GO 246/1808 (15.6.1808), Krigshandlingar 1808—09, vol. 2, KrA. Samuelsson pasSim. Allm. framställning, se Boethius passim och Jansson s. 460—504. Jansson s. 550 ff. Samuelsson s. 189 ff. Sveriges krig 1808—1809, IV s. 117 ff. 26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=