53 Det civila elementets ställning inom det militära rättegångsväsendet underminerades emellertid snabbt under den revolutionära krigsepokens första fas. Svårigheten att få det komplicerade jurysystemet att fungera inomen snabbt rörlig truppstyrka visade sig alltför stor. Kort före promulgeringen av den andra militärstrafflagen 1796 inrättades därför en permanent conseil de guerre vid varje division för att upptaga alla militära délits. Domstolen bestod av sju medlemmar, en brigadchef som ordförande, en bataljonschef, två kaptener, en löjtnant, en fänrik och en underofficer. Åklagarsysslan lades i händerna på en kapten. Den tilltalade ägde rätt till försvarare och rättegångsbiträdc. Processen var omedelbar, muntlig och offentlig.^ Le conseil de guerre var uppenbart tänkt som en temporär Inrättning, vilken skulle avskaffas så snart fred inträtt. Den långa krigsperioden fram till Napoleons fall komdock att permanenta domstolen. Någon lag omdess avskaffande utgavs aldrig efter krigsslutet. Det civila elementet uteslöts därigenomfullständigt frän den franska militärrättskipningen under 1800talet.^ De omfattande fälttågen omkring 1800 långt utanför Frankrikes gränser ställde det nya rättegångsväsendet inför ett svårt preventionsproblem, nämligen att förhindra och omedelbart avstraffa desertering; kravet på snabb process var ju i detta fall särskilt påtagligt. I slutet av 1803 inrättades därför ytterligare en domstol, le coriseil de guerre special, bestående av sju officerare (en av högre grad somordförande samt fyra kaptener och två löjtnanter). Domstolens behörighet inskränktes till enbart deserteringsmål, där den anklagade var av underofficers grad eller lägre. Domstolens kompetens var således mycket begränsad, men inom sitt kompetensområde var dess auktoritet total: utslagen fick varken appelleras, revideras eller kasseras. Domstolens ståndrättskaraktär var emellertid modifierad och processen detaljerat fixerad. Inte ens desertörer förvägrades således lagföring i former som avvek från den franska revolutionsrättens grundsatser för militär rättssäkerhet.® Vid jämförelse med samtida militärlagstiftningar, t.ex. den svenska militära rättegångsordning, som inom kort skulle kodifieras i 1795 och 1798 års krigsartiklar, framstår den revolutionära militärrätten som etthundra år före i utveckling. Vissa grundläggande drag i den franska rätten avviker på ett direkt frapperande sätt från samtidens allmänna militärprocessuella ^ Loi qui regie la maniére de proceder au jugement des délits milltaires, 13 Brumaire år 5 (3.11.1796), Duvergier IXs. 214 ff. ® Loi qui regie la maniére .. ., Art. ler § l. Duvergier IX s. 214. Gran I s. 152. ® Arrété concernant les depots de conscrits déclarés réfractaires, la composition et la competence des conseils de gucrre spéclaux, la procédure devant ces conseils, et Ics peincs contre la desertion 19 Vcndémaire år 12 (12.10.1SC3), Duvergier XIV s. 24S ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=