46 blem till vilket vi senare kommer att återvända ingående. Men det fanns även en lokalt begränsad politirätt, som syftade till att upprätthålla allmän säkerhet och övervakning av ordningsförhållanden inom en viss landsända; i sin senare form har denna rätt från och med 1800-talet blivit känd genom sin franska namnformpolice.^^ Utfärdandet av lokala politiregler tillkom under 1600-talet städernas magistrater. Reglerna måste dock före utgivandet godkännas av Kungl. Maj:ts befallningshavande, vilken dessutom var besvärsinstans i politimål. Ansvaret för reglernas efterlevnad åvilade magistratens förvaltande avdelning. Magistratens funktioner var uppdelade på två ämbetsmän, justitieoch politiborgmästarna. Trots politifrågornas klart rättsliga art —många politiregler var t.o.m. försedda med straffsanktioner —ansågs politin inte judiciell till karaktären. Som exekutörcr av politifunktionen fanns åtminstone i de större städerna åtskilliga direkt anställda politibetjänte. Domsrätten i politimål utövades i allmänhet av politikollegiet under politiborgmästarens ledning, men undantagen från denna regel var åtminstone i en stor stad som Stockholm så många att politiverksamheten i verkligheten komatt lida brist på central ledning och fungera som en trög rättskipning."® Självklart måste normer med uppgift att reglera i stort sett alla frågor, som inte berördes av allmän lag, uppvisa ett mycket disparat innehåll. Till politin hörde i princip allt som gällde stadens ordnings- och säkerhetsförhållanden.'* Härigenom kom t.ex. brandtillsyn att sammankopplas med rena ordningsuppgifter.''- Politifunktionens ineffektivitet förorsakade i en stor stad som Stockholmbetydande problem. En effektiv självverkande social kontroll upphör när befolkningens storlek vuxit till ungefär 20.000. Under 1700-talet ställdes politiövervakningen gång efter annan på huvudstadsadministrationens dagordning men först vid mitten av 1770-talet förelåg vad som skulle kunna betecknas som en genomreflekterad polisdoktrin.^* 1774 avlämnades ett förslag till förbättrad politiorganisation för Stockholm av en särskild för ändamålet utsedd kommission. Förslaget fastslog vissa grundidéer av betydande rättshistorisk vikt. Kommissionen var redo att utsträcka polisens arbete till att omfatta allt som rörde samhällets bestånd och ordning; några formella gränser för verksamheten borde därför ej uppställas. På polisen skulle ankomma att uppspana både brott mot allmän lag och mindre förseelser mot samhällets politi. Men med hänsyn till lagtillämpning och jurisdiktion var det nödvändigt att skilja mellan Thulin passim. Wester s. 4. Herlitz 1924 passim. "" Fallström s. 83 ff. Staf s. 1 ff. ■1 Staf s. 1 f. Herlitz 1924 s. 139—190. Wester passim. Staf s. 1 ff. Staf s. 9—29.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=