38 3. Det extrajudiciclla bestraffningsinstitutet 1793 tog Kungl. Maj :t initiativ till utarbetande av en ny krigslagstiftning. I direktiven till utredarna — Lagkommissionen förstärkt med militär expertis^® — framhölls den gamla lagstiftningens ålderdomlighet, ofullständighet och otydlighet. En ny lag skulle utstaka omfattningen av befalländes och lydandes skyldigheter och utsätta en sådan bestraffning som var lämpad efter varje brotts eller förseelses verkliga egenskap men ändå tillräcklig för att hämma brott och befordra ordning och lydnad inom krigsståndet.^" Lagkommissionen avgav förslag till nya och för hela krigsmakten gemensamma krigsartiklar i april 1795, vilket upphöjdes till lag den 6 maj samma år.^^ De nya krigsartiklarna byggde på den idé som framförts på riksdagen 1734: Fredstida brott krävde ej samma straff som krigstida.^® Antalet dödsstraffmöjligheter var därför tämligen oförändrat under krig. Till grund för en hårdare straffsättning i krig lades följande princip: Fel i krigslydnad, som i fred förverkade förbrytarens tjänst, kostade i krig hans liv; fel i krigslydnad, somi fred bestraffades med fängelse, belädes i krig med tjänstens förlust; för soldat ökades kroppsstraff i krig till dubbel stränghet mot i fred; brott, som i fred belädes med högsta kroppsplikt, ersattes i krig av dödsstraff.^® Den nya lagen bröt således med de karolinska krigsartiklarnas ensidiga förintelsestraffrätt samtidigt som en tanke på brottslingens förbättring otvivelaktigt gjorde sig gällande. Den felande skulle, på ett annat sätt än tidigare förutsatts, återföras till ett förbättrat tillstånd; detta hopp om förbättring antogs av lagstiftarna ytterligare uppmuntra till ett gott uppfyllande av krigsmannaplikterna i framtiden.'*^ Den forskare som tidigare sysslat med tillkomsten av dessa krigsartiklar, L. Grabe, har menat sig kunna konstatera att förbättringstanken dominerade men att avskräckningstanken även levde kvar i den rättspolitik som kan skönjas bakom de nya krigsartiklarna.^- Grabes slutsats kan i och för sig accepteras. Däremot är hans motivering inte Invändningsfri: »Att krigsartiklarna skulle kunna följas till bokstaven vore orimligt med tanke på de många dödsstraffen. Truppen skulle emellertid uppfostras i den tron. Det ingick helt enkelt i dåtidens lagstiftningsteknik att stadga ett strängt straff Den sedan 1686 fungerande lagkommissionen hade förstärkts med två justitiarier och sex högre officerare, främst bland dem generaladjutanten Bror Cederström. Generalauditörens registratur 13.9.1793, RA. Generalauditörens registratur 13.8.1793, RA. StPGenAud 5.5.1795, RA. Ang. tillkomsten av 1795 års krigsartiklar, se Grabe s. 228 ff. StPGenAud 12.5.1795, RA. 1795 års krigsartiklar: företalet. 1795 års krigsartiklar 3: 18. « StPGenAud 12.5.1795, RA. « Grabe s. 238. 38
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=