36 dömningen grundas på en i Generalkrigsrättens arkiv bevarad sammanställning av revisionsmål från mitten av 1715 till mitten av 1718.-^ I över hälften av detta möjligen ofullständiga rättsfallsmaterial har de reviderade dödsdomarna avsett rymning, vilka i åtskilliga fall dessutom sammanfallit med andra brott som dubbel legotagning, stöld eller övergivande av post. Leuteratörerna, vanligen de högsta befälhavarna,har uppenbarligen förespråkat en långtgående humaniseringslinje. Trots rådande krisläge, i vilket man hade kunnat förvänta en hårdhänt rättstillämpning, möter leutererade dödsstraff t.o.m. för så allvarliga militärförbrytelser som sömn på post, ordervägran, myteri och för.griplighet mot befäl. De militära bestraffningsprinciperna ventilerades även i samband med behandlingen av den nya lagen vid 1734 års riksdag. Då den nya straffbalken föredrogs i plenum plenorum framhölls att proportion saknades mellan vad som bestämts i krigsartiklarna under enväldets dagar och just nu höll på att fastställas under frihetens. Proportionslösheten mellan brott och straff gällde gatloppet, vilket under militära förhållanden löptes genom 300 man men som allmänt straff endast genom 100. Militär exekution blev således tredubbelt strängare än civil. Från adelshåll deklarerades, att krigsartiklarna borde vara strängare än allmän strafflag för att kunna bringa ordning bland en särskilt stor mängd människor. Prästeståndets protokoll ger debattproblemet i koncentrat: » och tycktes av en del saken på det sättet kunna avhjälpas, att då ryttare, soldater och båtsmän ligga i fält eller i garnisoner och då begå något brottmål, att de dömas och avstraffas efter krigsartiklarna, men att gatuloppsstraffet i fredliga tider och då armén ligger hemma i landet må bliva modererat och execution över dem förrättas efter allmänna lagen».-® Därmed hade man pekat på vikten av att även vid avfattningen av lagtexten göra skillnad mellan fredstida och krigstida förhållanden för att få rimlig proportion mellan brott och straff uttryckligen inskriven i lagen. Oavsett om denna målsättning var helt ny eller ej år 1734, godtogs den emellertid snabbt, lades till grund för straffmätningen i 1755 års krigslagsförslag och blev av konstitutiv betydelse för 1790-talets krigslagstiftning.-" Den äldre frihetstidens leuterationsverksamhet har kortfattat utretts av Kjell Ä. Modéer.^® Generalkrigsrätten i Stockholm konstituerades under äldre frihetstiden som en permanent leuterationsdomstol med uppgift att Extrakt av leuteratlonsresolutioner, GKR:s arkiv, RA. Grahl s. 106 ff. Svenska Ridderskapets och Adelns Riksdagsprotokoll VII s. 163 f. Prästeståndets riksdagsprotokoll VIII s. 427. Bondeståndets riksdagsprotokoll, II s. 619. Grabe s. 214. 2’ Grahl s. 106 ff. *8 Modéer 1974 s. 287 ff. se
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=