27 kunde även tilldelas uppgifter av åklagarkaraktär.^® Av sparsamhetsskäl gynnade kronan gärna förening av regementsskrivar- och auditörssysslorna hos en enda person. Något kungligt beslut, som innebar inrättande av särskilda auditörsbeställningar, tycks aldrig heller ha fattats.^® Det stora kriget vid 1700-talets början ställde emellertid krigsdomstolarna inför uppgifter, som motiverade tillkomsten av en särskild auditörskår; under kriget höjdes lönerna för att underlätta rekrytering av kompetenta ämbetsinnehavare. Först 1723 fastslogs emellertid att de under kriget tillskapade auditörstjänsterna skulle behållas vid rikets indelta regementen.^^ Under 1700-talets lopp befästes ämbetets ställning, men först vid seklets mitt uppställdes formellt krav på lagfarenhet för innehav av auditörstjänst.'*® I 1798 års krigsartiklar fanns lagfarenhetskravet kodifierat. Krigsartiklarna ålade auditören att som ledamot i krigsrätt föredra målen, föra domstolens protokoll, biträda övriga ledamöter med juridisk sakkunskap samt uppsätta och med ordföranden i rätten justera utslagen. (1798 års kr.art. 14: 4, 39, 41). Fortfarande långt in på 1800-talet behöll dock auditörerna många med regementsskrivarna gemensamma drag.*® 2.3.3. Krigsfiskalen Krigsfiskalen är ett ämbete, som kan räkna sina anor tillbaka till tiden för Gustav II Adolfs lagstiftningsreform. Krigsfiskalens förebild har uppenbarligen varit civil.®® Genom de stora allmänna processuella nyordningarna vid mitten av 1610-talet förpliktades domare i allmän underrätt att årligen till den nyinrättade hovrätten insända sina domböcker i avskrift, renovationerna, för att där granskas av »vår advokatfiskal». Avsikten Grönfors s. 250 f. KRes 17.2.1696, Gahm—Persson IV s. 827 f. Grönfors s. 250. KRes 8.10.1686 p. 6, Gahm—Persson II s. 43. KBr 2.9.1714, Gahm—Persson IVs. 1506. Grönfors s. 252 f., Modéer 1974 s. 269 f. KBr 8.7.1766 ang. auditörssysslornas besättande, Ärstrycket. Modéer 1974 s. 268. ■** Jmf. 1819 års tj.regl. för armén (I, 3, 42 §, 1—2 mom): Auditören skulle uppsätta och kontrasignera alla från chefsämbetet avgående fullmakter, avsked och resolutioner samt ämbetsbrev utom militära order. Det ålåg auditören att föra diarier, registratur och arkivera chefskansliets inkomna författningar, ämbetsbrev och handlingar. En riksens fiskal, somomnämns redan 1605, inlemmades ett årtionde senare med den nya hovrättsorganisationen. Han kallades stundom generalfiskal och gavs speciell uppgift som kronoåklagare. En särskild riksgevaldiger vid krigsrätten fanns 1 varje fall 1634. Ur detta rlksgevaldigerämbete skulle senare riksschultzinstitutionen ha framgått. Edén s. 258, Nauman s. 222 f. Ytterligare ett argument stöder således Modéers invändning mot Steckzéns och Grönfors härledning av generalaudltörsämbetet ur riksschultzämbctct. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=