RB 33

26 kanslisekreterare.^® Senare skedde dock ett avancemang till revisionssekreterares like, dvs. från rangklass trettioett till fjorton.^^ Enligt de äldsta instruktionerna synes generalauditören ha ägt ställning som dömande överrättsledamot, men 1683 års reform innebar en kompetensbegränsning till att bli enbart övervakande och vägledande. Modéer har emellertid, förmodligen med all rätt, antagit att skillnaden mellan tidigare praxis och faktisk ny lagstiftning inte blev särskilt betydande. Eftersom övriga ledamöter saknade juridisk utbildning, kunde generalauditören ändå göra sitt inflytande kraftigt gällande och styra rättens ledamöter till ett av honom eftersträvat slut. Efter 1683 kallades han karakteristiskt nog även »justitiarius»."*- Generalauditören intog en egenartad dubbelposition genom ställningen som både justitiarie i generalkrigsrätt och föredragande av revisionsmål, varigenomhan lätt kunde komma i jävsförhållande till de mål på revisionsnivån han redan varit med om att behandla i generalkrigsrätten. 1766 ersattes han därför i generalkrigsrätten av en formell justitiarie, överauditören.'*^ Efter 1777 ställdes ämbetet på avskrivning genom att dess mål i justitierevisionen endast behövde skötas av en för ändamålet avdelad revisionssekreterare. Ämbetstiteln levde emellertid kvar och själva generalauditörsexpeditionen kom att bestå formellt till 1876, då nedre justitierevisionen omorganiserades.^^ Helt dog dock inte tanken på en hela militärväsendet kontrollerande generalauditör, ty då militieombudsmannaidén första gången framfördes år 1901, övervägde idéns upphovsman, liberalen Karl Staaff, bl.a. benämningen generalauditör för sin militärkontrollant; att Staaff emellertid kom att välja en annan ämbetstitel berodde, som senare skall framgå av denna framställning, på vissa rent rättspolitiska orsaker. 2.3.2. Auditören 1621 års krigsartiklar innehöll bl.a. bestämmelser om närvaron av en edsvuren sekreterare vid rättegången. Denne sekreterare kallades efter hand allt oftare för auditor. Auditörs- och regementsskrivarsysslorna var emellertid med hänsyn till krigsdomstolarnas karaktär och uppgifter både opreciserade och sammanblandade. Auditören förde rättens dombok och biträdde rättens militära ledamöter med viss juridisk sakkunskap men Modéer 1968 s. 51, Sack s. 20. Nya Rangordningen 1774 s. 12. Colling betecknade 1754 i sina akademiska föresläsningar generalauditören som statssekreterare i justitierevisionen, Colling 1: 6, B 179 d, UUB. <2 Modéer 1968 s. 22. 1766 års armérätteg.regl., p. 1. Jävsregeln i RB 13: 1. Grönfors s. 235 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=