24 tjänst av krigsman samt över alla brott som förövades i fält och garnison, under förflyttning av trupp samt på kommenderat militärt arbete eller annan militär förrättning. Dessutomtillkom militär domstol att avgöra alla brott i ord och gärning, som underlydande begick mot förman oavsett var brottet begicks eller om han var i tjänst eller ej. Krigsdomstol var vidare rätt forum i brottmål för allt befäl och manskap vilket värvats, lejts, dömts eller antagits till krigstjänst inbegripet vargerings- och frikårskarlar, så länge de erhöll lön och sold samt med få undantag till krigsmakten knutna civilpersoner med anförvanter och tjänare, i den mån de senare medföljde truppen. Tjänstefel av lots komhärigenomatt räknas som sjömilitärt brott långt fram i tiden. Tvist om till truppens uppehållsplats medfört lösöre skulle som tidigare avgöras av krigsdomstol (1798 års kr.art. 14:12). Vid sammanfall av brott, somefter dessa principer tillhörde både allmän och militär domstols kompetens, kom den regeln att gälla, att utslag skulle avkunnas vid den domstol, inom vilkens jurisdiktion det grövsta av de sammanfallande brotten förövats. Krigsdomstol tillkom avgörandet om de sammanfallande brotten var av lika svår beskaffenhet. Från denna huvudregel undantogs emellertid alla ämbetsbrott av officer och underofficer, vilka tillkomkrigsdomstol så snart det icke-militära brottet ej gick på liv.'** Adelsprivilegierna av år 1719 och 1723 hade medgivit adelsman rättighet att dömas av hovrätt redan i första instans. Analogt erhöll adliga krigsmän, och till dessa hörde flertalet regementsofficerare, rätt att dömas av krigsöverrätt i grövre brottmål redan i första instans. Officersgrupperna framträdde därmed otvivelaktigt som ett rättsligt privilegierat skikt jämfört med övriga krigsmän. Deras brott dömdes endast av likar.^^ Tre viktiga militärjurister Generalauditören Senast vid slutet av 1620-talet fick den svenska krigsmakten ett rättsligt kontrollorgan av hög status i generalauditören. Grönfors har i Steckzéns efterföljd antagit att generalauditörsämbetet erhållit fastare form först ett årtionde före tillkomsten av de karolinska krigsartiklarna, även omämbetet skulle ha existerat i någon form redan tidigare; en sådan föregångare till generalauditören kunde möjligen den s.k. riksschultzen ha varit, vilken i en instruktion från 1638 bl.a. ålagts att beivra och förebygga alla stämplingar 2.3. 2.3.1. KBr 19.12.1798, Juslécn VI s. 365 ff. Jmf. Calonius 1925 s. 72 ff. Modéer 1974 s. 306 ff. Jmf. 1621 års kr.art., 136 art.rrätt för adelsman, som stod under krigsjurisdiktion, att i grövre brottmål dömas direkt av överrätt. 1798 års kr.art. 14:14.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=