19 det militära rättegångsväsendets organisering väl sammanföll tidsmässigt med soldsystemets konsolidering. Lagstiftningar med grundläggande militärprocessuell och militärstraffrättslig betydelse tillkom i Frankrike 1439 och 1536, i Nederländerna/Belgien 1473, 1547, 1566 och 1573, i Holland 1590, i Spanien 1493, i tyska kejsardömet 1490, 1508 och 1570. Något senare följde Sverige 1621, Danmark-Norge 1625 och 1683, Brandenburg 1656 m.fl. stater.^® Bland dessa lagstiftningar kan man se en viss processuell samhörighet mellan t.ex. 1570 års tyska krigsartiklar och 1621 års svenska. Den tyska rätten föreskrev om inrättande av ett särskilt högsta kontroll- och övervakningsämbete, der Schultheiss, samt domstolar bestående av ordförande och tolv bisittare. Militärjustisen byggde på den allmänna kodifikationen Constitutio Criminalis Carolina (CCC) från 1532, vilket gjorde att militär process nära komatt följa allmän rättegångsform. Utvecklingen gick emellertid mot militär specialisering; Carolinas efterföljare, Constitutio Criminalis Theresiana (1768) innehöll specialregler för militär process. 1769 följdes Theresiana av nya krigsartiklar.^^ Denna specialiseringsutveckling visar sig inträffa även inomsvenskt militärrättsområde. 2. Krigsdomstolar och kontrollorgan 2.1. Krigsdomstolsorganisationen Inför sin avresa till kriget 1621 utfärdade Gustav II Adolf vid Älvsnabben en ny krigslag för den svenska krigsmakten. Under medeltiden hade funnits särskilda borgrätter som Gustav Vasa utvecklat till krigsartiklar. Dessa krigsartiklar reviderades i sin tur av vasasönerna. 1621 års lagstiftning skilde sig emellertid från föregångarna både genom sin omfattning och systematiska uppdelning i särskilda straffrättsliga och processrättsliga Textutgåvor med eller utan kommentarer i Holländisch Kriegs=Recht Und Articuls=Brieff ... 1644; Corpus Juris Militaris med kommentarer av Petrus Pappus von Tratzberg 1644 samt Corpus Juris Militaris med kommentarer av Petrus Pappus och Eberhard Hoyer 1672. Tyska lagtexter i Frauenholz 1938. Utvecklingen av den tyska krigsartikelrätten, se Erben passim. Engelsk militär rättsutveckling uppvisar vissa särdrag. En militär rättskipning förekom under 1300-talet genom Court of the Constable and the Marshal, men oviljan att lagfara mål »ex jure militari sive castrensi» annat än i krig var tillräckligt utbredd och stark för att hindra inrättandet av krigsdomstolar med mer än temporärt mandat. Först genom den första Mutiny Act 1689 legaliserades en särskild permanent militär domstolsorganisation. Bohlin s. 277 f. Holdsworth s. 573 ff. Bohlin s. 271 ff. Delbriick 1920 s. 68 f. Gran II s. 50, 65 ff. Hiille, art Kriegsgericht i HRG. Jähns 1885 s. 243. Dangelmaier 1891 s 39 ff., 50 ff., 62.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=