12 ningstidens och den gustavianska tidens straffrättspraxis och straffrättsdoktrin; Anners allmänstraffrättsliga analyser tillämpas här direkt på den militära specialstraffrätten med resultatet att hans slutsatser ytterligare verifieras.^® Kompletterande anknytningspunkter lämnar följande forskare: L. Bergquist (Omde svenska borgrätternas uppkomst), O. Brusiin (Om Gustav II Adolfs krigsartiklar), L. Grabe (Omden militära straffutvecklingen under 1700-talet), E. Grahl (Om militära dödsdomar under Karl XII), O. H. Granfelt (Om användningen av militärrätt i Finland vid 1700-talets slut) samt G. Bohlin (Omdet militärstraffrättsliga tillståndet under Gustaf III:s tid). Den processuella utvecklingen och särskilt de militära kontrollinstitutens utformning vid skilda tidpunkter har kartlagts av Erik Anners, Kurt Grönfors, Per Edwin Wallén och framför allt av Kjell Å. Modéer.^^ 1800-talets militära rättshistoria har före tillkomsten av detta arbete inte undersökts. Det intensiva militära lagstiftningsskeendet under 1900-talets första femton år finns däremot förhållandevis detaljerat beskrivet i författarens avhandling om MO-ämbetets doktrin- och tillkomsthistoria 1901—1915. Till den kvantitativt förhållandevis begränsade litteraturen om den straff- och processrättsliga utvecklingen i allmänhet har tämligen få anknytningspunkter stått att finna. Ivar Agge har i sitt arbete Straffrättens allmänna del en straffrättshistorisk översikt. Göran Ingers arbete om rättsutvecklingen från medeltid till nutid är trots sin kompendleartade karaktär det enda riktigt användbara överslktsverket med relevans för 1800-talets rättshistoria. Stora lagkommitténs reformverksamhet har från helt skilda utgångspunkter och i olika syften undersökts av Alvar Nelson och Karl Warburg. För den viktiga frågan om 1800-talets fångvårdsreformer föreligger tre större arbeten, ett äldre av Sigfrid Wieselgren och två yngre av Torsten Eriksson och Gunnar Rudstedt.^® En av de bästa tematiska undersökningarna inom specialområdet 1800-talets straff- och processrättshistoria — Kjell Å. Modéers, om det offentliga försvararinstitutet^® —behandlar ett ämne med klar relevans Humanitet och rationalism, 1965. C. Grönfors: Ur det militära rättegångsväsendets historia, 1951; E. Anners: Den karolinska militärstraffrätten...; K. Ä. Modéer: Generalauditörer och militiefiskaler i Skåneland 1658—1756, 1968; Militär rättegång i Sverige under frihetstidens början, 1974. P. E. Wallén: Svensk straffrättshistoria, 1973. A. Nelson: Rätt och ära, 1950; K. Warburg: Johan Gabriel Richert 1905; S. Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar 1895; T. Eriksson: Kriminalvård, 1967; G. Rudstedt: Långholmen, 1972. I. Agge: Straffrättens allmänna del, I. 1959. Den offentlige försvararen, 1977.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=