11 massorna försvårar påtagligt forskningens framkomlighet men möjliggör samtidigt för forskaren att göra direkt överraskande fynd. Någon motsvarighet till vår tids differentierade rättshistoriska materialbild uppvisar ändå inte arkiven för 1800-talets vidkommande. De offentliga arkivens samlingar kan grovt taget uppdelas i tre kategorier: civilrättsligt, straff/processrättsligt samt statsrättsligt material. Först under seklets två sista decennier differentieras bilden ytterligare.^'* Avhandlingens materialbas är betydligt bredare än i sedvanliga rättshistoriska undersökningar. Detta är givetvis endast en konsekvens av det forskningsprogram och den forskningsprincip som tidigare diskuterats. I huvudsak har framställningen kunnat byggas på fyra olika källtyper: Regeringsarbetet följs genom statsrådsprotokoll och andra, i allmänhet otryckta regeringshandlingar. Riksdagsarbetet framkommer genom riksdagstrycket och otryckta riksdagsprotokoll. Ett rikt men i huvudsak otryckt kommittématerial har kunnat användas. Den utomparlamentariska debatten och opinionsbildningen har förhållandevis detaljerat kunnat rekonstrueras med hjälp av pressmaterial och politisk korrespondens av privat natur. Materialkombinationen torde i svenska rättshistoriska forskningssammanhang vara ny. En omfattande rättsstatistik har framtagits i undersökningen. Denna har grundats på två källor: Militär revisionspraxis omkring 1800 har kartlagts med hjälp av generalauditörens registratur i riksarkivet. En fullständig genomgång av disciplinpraxis under 1800-talets sista tre decennier har kunnat ske med hjälp av en hittills troligen helt obeaktad källserie i krigsarkivet kombinerad med vissa statistiska sammanställningar i riksarkivets konseljakter; den senare statistiken är märklig genom sin omfattning: den grundas på flera tiotusentals rättsfall och ger därigenomen totalbeskrivning av det sociologiska rättsläget. 6. Litteraturanknytning Den militärrättshistoriska forskning till vilken detta arbete kan anknytas, har inte sysslat med 1800-talsrättens historia. Anknytningspunkterna gäller arbeten som behandlar perioden före 1800 samt ett enda arbete med relevans för 1900-talet. Erik Anners har i två undersökningar undersökt vasatidens och stormaktstidens svenska militärstraffrätt och dess utländska reception.*® Särskild relevans för detta arbete äger dock Anners undersökning av upplysInger passim, dock särskilt klart framställt i tablåform s. 311 ff. Den karolinska militärstraffrätten och Peter den Stores krigsartiklar, 1961; Vasatidens och stormaktstidens svenska militärstraffrätt, 1961.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=