13 för detta arbete; en anknytning till Modéers insats har därför varit självklar. Det invecklade försvarspolitiska skeendet under 1800-talets senare hälft —bakgrunden till den komplicerade rättsutveckling som beskrivs i undersökningens senare avsnitt — har kartlagts av i huvudsak fyra forskare: Per Hultqvist och Edvard Thermaenius (försvarspolitiken under 1860- och 70-talen), Torgny Nevéus (försvarspolitiken 1880—1885) samt Sten Carlsson (försvarsfrågans utveckling från 1880-talets senare del fram till sekelskiftet). Berndt Mårald har undersökt pacifistiska strömningars betydelse för svensk försvarspolitik under hela detta skede.-® 7. Framsfällningens struktur och disposition Framställningen fördelas på 20 kapitel grupperade inomfemhuvudavsnitt. En sådan disposition ger läsaren fördelen att förhållandevis enkelt se rättsutvecklingens periodiska förlopp och undersökningsobjektens tidsbundna karaktär. I det första huvudavsnittet (Det militära rättssäkerhetsproblemets uppkomst), kap. I—IV, undersöks det militära disciplininstitutets uppkomst och äldre doktrinhistoria. I följande huvudavsnitt (Det militära rättssäkerhetsproblemets konsolidering), kap. V—X, påvisas orsakerna till disciplinrättens omvandling i autonom riktning; avsnittet följer rättsutvecklingen i relevanta delar framtill tillkomsten av 1868 års krigslagar. Tillsammans klargör framställningen i dessa delar varför militärrättskipningen till största delen överflyttades från krigdomstolarnas jurisdiktion till befälhavarnas administration. Avsnitten påvisar även att den militära straffrättens utveckling skedde under stark påverkan från samtidens modernaste straffrättsliga och kriminalvetenskapliga landvinningar; militära rättsuppfattningars kontinuerliga fjärmande från allmänna rättsåskådningar under 1800-talets förra hälft berodde inte primärt på militärståndets starka sammanhållning kring sina ståndsprivilegler i en tid, som från socialoch rättshistorlsk synpunkt präglades av omfattande stånds- och privilegienlvellering. Följande två huvudavsnitt klarlägger orsakerna till den under 1800talets senare del framväxande reaktionen mot autonoma militära rättsåskådningar och rättskipande institutioner. Den militärstraffrättsliga och militärprocessrättsliga analysen insätts här i ett övergripande social- och P. Hultqvist: Försvar och skatter, 1955; dens, Försvarsorganisationen, värnplikten och skatterna i svensk riksdagspolitik 1867—1878, 1959; E. Thermaenius: Lantmannapartiet, 1928; T. Nevéus: Ett betryggande försvar, 1965; S. Carlsson: Lantmannapolitiken och industrialismen, 1953; B. Mårald: Den svenska freds- och neutralitetsrörelsens uppkomst, 1974.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=