RB 33

7 och emot enskilda metod- och teorilösningar i detaljd* Faran med många av dessa alternativ —och det gäller speciellt de sociologiskt betingade — är att de förblir alltför abstrakta konstruktioner som endast med svårighet kan tillämpas på ett undersökningsobjekt av det slag som föreligger här; undersökningen avser ju inte enbart att beskriva rättsreglers yttre, tekniskt betingade konstruktion vid olika tidpunkter utan även finna sociala och politiska orsaker till rättsreglernas uppkomst, utveckling, förändring och upplösning. Undersökningen fordrar således en kombinationsmetod, som beaktar både tekniska konstruktioner och sociala-historiska drivkrafter bakomrättsutvecklingen. Den kanske mest fullödiga kombinationsmetod som verkligen fått omfattande praktisk utprövning har utvecklats av den amerikanske rättshistorikern Willard Hurst^- och, åtminstone delvis, för svenskt vidkommande fullföljts av Per Stjernquist.^^ Fördelen med en lösning av detta slag är nämligen att Hurst genom att observera både själva rättsregelutvecklingen och dess sociala förutsättningar och resultat går just en mellanväg, som tar till vara både den strikt rättsvetenskapliga och sociologiskt/historiska metodens fördelar. Analysen saknar, somStjernquist träffande påpekat, den egentliga teorins strikthet och är knappast mer än ett system av frågor, en problemstruktur, som emellertid rimligen går att applicera på de flesta rättshistoriska problem och därmed förmår binda samman helt olika undersökningar i ett gemensamt analysmönster; detta analysmönster kan möjligen, när tillräckligt stort antal undersökningar väl gjorts, bilda underlag för generella slutsatser. Hursts arbetsmodell är således väl anpassad för studium av rättens förhållande till en omgivande social och politisk process av det slag som behandlas i denna undersökning. Hurst koncentrerar sig inte på en särskild lag eller dess verkningar, dvs. det vanliga rättshistoriska och rättssociologiska arbetssättet. Han utväljer i stället ett socioekonomiskt problemkomplex —hans främsta arbete gäller utvecklingen av skogsnäringen i en amerikansk delstat under en avgränsad tidsperiod — och undersöker alla de lagar och rättsnormer, somkan visas vara verksamma inomden sociala och politiska ram, somproblemkomplexet omfattar. I hans fall gäller det regler ” Ahlander; Bechtler, American Legal Realism Revaluated; dens, Der soziologische Rechtsbegriff; Cahill; Carbonnier 1974; Going; Ekelöf; Emge; Galloway; Geiger; Gurvitch 1958 och 1960; Hart; Huber; Kantorowicz; Kelsen; König; Llewelyn; Lévy-Briihl; Maihofer; Patterson; Pritchett; Riesman; Sawel, särsk. s. 16 ff.; Schelsky; Schur; Stone; Weber, särsk. s. 275 ff.; Wiistendörfer; Zöpel. Law in the United States History, 1960; Law and Social Process in the United States History, 1960; samt fr.a. Law and Economic Growth. The Legal History of the Lumber Industry in Wisconsin 1836—1915, 1964. Laws in the Forests. A Study of Public Direction of Swedish Private Forestry, 1973; Rättens roll i social förändring, 1976.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=