6 Annorlunda uttryckt kan de två begreppen betecknas som korskorrelerade. I ena fallet beskrivs vissa individuella rättigheter eller frånvaro av rättigheter, i det andra rättsordningens eller samhällsordningens vilja och ovilja, förmåga eller oförmåga att skydda dessa rättigheter. Det finns två, åtminstone principiellt, skilda sätt att behandla frågeställningar av detta slag: antingen strikt rättsvetenskapligt eller sociologiskt/historiskt. Den strikt rättsvetenskapliga metoden analyserar rättsnormerna och deras förändring över tiden. Den andra metoden tar primärt sikte på att undersöka rättssystemets uppkomstmekanismer, sociala funktion och interaktion med andra sociala och historiska fenomen.** Vilken metod man följer beror i allmänhet inte enbart på vad man vill beskriva utan även pä hur man vill förklara rättsliga fenomen. Skillnaden i metod framställs stundom som djupgående och konstitutiv men en sådan ståndpunkt leder — bortsett från onödig irritation mellan forskare med olika skolning och inriktning^® —lätt till förenklingar av den vetenskapliga beskrivning eller förklaring, i vilken undersökningen skall utmynna; relevanta förklaringsfaktorer blir helt enkelt förbisedda. En ensidig rättsregelanalys av ett historiskt material ger visserligen som resultat en detaljerad, ja ofta ytterst detaljerad kunskap omrättssystemets konstruktion och beroende av främmande rätt och doktrin, men påvisar sällan eller under svårighet de faktorer som utvecklar rättsreglerna, gör dem praktiskt användbara och slutligen obsoleta. En ensidigt sociologiserande metod leder alltför enkelt till att analysen begränsas till sociala förlopp och historiska fenomen, vilka sammanhänger med rättsreglernas förändring, utgör deras sociala och politiska kontext; härigenom kommer rättsutvecklingens hlstoriska drivkrafter och sociala resultat att ställas i undersökningens fokus 1 stället för rättsreglernas historia; det finns alla skäl att anta att förståelsen av de rättsliga konstruktionerna i sig med denna metod blir mindre ju mer juridiskt-tekniskt komplicerade dessa konstruktioner är; åtskilliga rättsliga fenomen kan härigenom knappast undersökas annat än rättsvetenskapligt. Det finns med den inriktning vår undersökning fått en mängd teori- och metodalternativ att anknyta till, liksom det självklart finns argument för juridiska och politiska inflytelser utgör den svenska advokatkårens tillkomst under 180Ctalets senare hälft, se Modéer 1977 passim. ® Ang. litteraturhänvisningar under avsnitt 4. hänvisas här generellt till Bechtler, Der soz. Rechtsbegriff; Carbonnier 1969; 1974; Chambliss—Seidman; Ehrlich, Grundlegung...; dens, Recht und Leben; Geiger; Gurvitch 1958, 1960; Hlrsch; Luhmann; Stone; Weber; Opp, Methodologie; dens.: Soziologie im Recht. Ang. den nyare nordiska diskussionen om rättshistoriens teori- och metodlära, se Anners 1960 passim; 1977 s. 1 ff.; Sjöholm 1968; 1972; 1976; 1979; Wåhlin. Diskussionen har tyvärr genom Sjöholms inlägg tagit en starkt personpolemisk prägel och kommer därför inte att vidare beröras.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=