5 historisk och rättssociologisk synpunkt sett låg det mest unika i samhällsutvecklingen under de två decennier, som omramade sekelskiftet, inte däri att Sverige endast fick lagar av en helt ny typ med direkt socialförbättrande verkan utan även att »lagstiftaren» bytte struktur: den lagstiftningsmakt som fram till 1890-talet legat i händerna på en oligarki gled inomett par årtionden över till ett folkflertal; de socioekonomiska intressen och normer som styrt lagstiftarens verksamhet, värderingar och inriktning omkring 1890 präglade lagstiftaren under 1910-talet. För militärrättens del innebar mötet mellan gammalt och nytt att den »yngre» lagstiftaren inte kunde acceptera föregående sekels militära rättsutveckling utan att inskrida med korrigeringsåtgärder. Djupa meningsmotsättningar på det parlamentariska planet manifesterades först under 1901 års försvarsriksdag, men dessa innebar å andra sidan inledningen till en omfattande demokratisering av både militärstraffrätten och militärprocessrätten. 1901 bör därför bli undersökningens slutpunkt; därefter föranledda reformer i demokratiserande riktning finns för övrigt redan klarlagda genom författarens undersökning om MO-ämbetets uppkomst. tämligen skilda från de normer, ideal och intressen, som var 4. Teori- och metodöverväganden Ämnet för denna undersökning är av en karaktär som fordrar analys efter både instituthistoriska, social- och försvarshistoriska samt rättssociologiska linjer. Integritet och rättssäkerhet är visserligen, något oprecist uttryckt, rättsligt betingade men därför inte exklusivt rättsliga uttryck och fenomen. Integritet är ett statusbegrepp; förgripelse mot någons integritet är synonymt med ingrepp i eller angrepp på någons personlighet, livsmönster, värderingar eller sociala och ekonomiska intressen. Ett stort antal rättsliga eller sociala fenomen kan härigenom behandlas utifrån integritetssynpunkt. Rättssäkerhet är däremot ett uttryck för överensstämmelsen mellan ett samhälles officiella normer i allmänhet och positiva rättsordning i synnerhet å ena sidan och det faktiska rättstillståndet för individerna å den andra. Graden av rättssäkerhet i ett samhälle är på sätt och vis proportionellt mot graden av normuppfyllelse. Rättssäkerhetsrubbnlngar kan förekomma på flera sätt: antingen genom tekniska brister hos rättegångsväsendet, genom klassjustis eller otillbörlig påverkan på judiciell och administrativ process från starka samhällsintressens sida eller helt enkelt genom enskilda individers oförmåga att använda de medel och vägar rättssystemet anger och tillåter.^ * Ett exempel på hur rättssäkerhetsutvccklingen styrs mer eller mindre uteslutande av politiska faktorer utgör MO-ämbetets utvecklingshistoria under 1900-talets första ärtionde, se Nygren passim. Ett exempel pä rättssäkerhetsutvcckllng genom kombination av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=