RB 33

4 befälhavarnas snabba handläggning. Den rättssäkerhet som tidigare stått att vinna genom en i noga reglerade former genomförd domstolsprocess måste uppoffras för att genomen snabb rättsvårdsprocedur vinna den nödvändiga humana straffutmätningen genom befälhavarnas försorg. Den av befälhavarna skipade rättvisan blev därmed det karakteristikum, som klarast skilde militär straffrättskipning från allmän. Detta gav i sin tur möjlighet för förmän att hävda ytterst långtgående subordinationskrav. Spänningen mellan subordination och integritet tog med tiden allt klarare form av ett helt rättssäkerhetskomplex. Som sådant beskrivs det också i denna undersökning. Undersökningen kommer att behandla två grundläggande frågeställningar: 1. Varför uppstod ett särskilt militärt disciplinrättssystem? Berodde disciplinsystemets genombrott på en autonomisering av militärrätten? Hur förhöll sig disciplinrättens doktrin till den samtida straffrättsdoktrinen? Stod disciplinrätten i något avseende i motsättning till den straffrättsliga trend som allmänt präglade det straffrättsliga tänkandet? 2. Varför kunde inte säker rättskipning ske och tillfredsställande rättssäkerhet upprätthållas inomdet militära rättsväsendet med hjälp av reguljära straff- och processrättsliga institut? Varför uppkom idén om ett särskilt militärt JO-ämbete i Sverige först i början av 1900-talet, trots att JOämbetet då redan existerat 1 ungefär 90 år? Varför riktades svåra angrepp mot disciplinsystemet just vid denna tidpunkt? 3. Undersökningejis tidsavgränsning Huvuddelen av undersökningen gäller 1800-talets militära rättsutveckling. För att ge ämnet allsidigaste belysning dras dock utvecklingslinjerna betydligt längre tillbaka i tiden; framställningen börjar, som framgår av första kapitlet, redan i klassisk romersk tid, men under 1800-talet formades den rättsvärld som låg i botten på hela det maktkomplex som något oprecist brukar sammanfattas i termen militarism. 1800-talets mer eller mindre allmänt erkända rättsgrundsatser vilade på ideal som favoriserade individens frihet mot yttre statligt tvång. Motsättningen mellan konservativa och liberala lagstiftningsföreträdare var mer en differens mellan skilda socioekonomlska intressen än en principiell åsiktsklyfta. Frihet var liktydig med frånvaro av statlig inblandning i den privata livssfären samt rätt att förvärva och besitta privat egendom och förmögenhet. För den stora, mer eller mindre egendomslösa massan av befolkförblev frihets- och rättssäkerhetsidéerna innehållslösa. ningen De yttre politiska brytningarna före och under rösträttskampernas och rösträttsreformernas tid var inget annat än manifestationer av mer grundläggande förändringar i samhällets socioekonomlska struktur. Från rätts-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=