RB 33

2 Andra världskrigets erfarenheter skärpte hela folkrättsproblematiken. Ockupationsmakternas framfart på främmande territorium gjorde militärförbrytelserna, sådana de avslöjades under krigsförbrytarrättegångarna, till högprioriteradeinternationellarättsfrågor. I krigsförbrytarprocessernas spår framväxte en rättsvetenskaplig litteratur, på vilken givetvis endast valda exempel här skall anföras. Systematiskt kan doktrinen uppdelas i två delar, den ena behandlar militära brott i krig,'* den andra behandlar genocidiet, dvs. brott mot mänskligheten och folkutrotning.^ De militära brotten kan behandlas och beskrivas utifrån två intressesynpunkter, dels från dens, som direkt utsätts för förbrytelsen, dels från dens, som frivilligt eller av tvång utför eller deltar i den brottsliga handlingen, dvs. utifrån den underlydande soldatens rättssäkerhets- och integrltetsperspektiv. I denna framställning är det den militära lydnadsförpllktelsen utifrån den underlydandes perspektiv som kommer att diskuteras. Militärstraffrättsligt kan nämligen den underlydandes situation beskrivas så att han å ena sidan vid omedelbart och strängt påföljdshot är tvingad att utföra vissa militära befallningar, men å andra sidan äger rättighet att befrias från åtlydnaden av inkorrekta, vrånga eller direkt lagstridiga order. Den militära verkligheten har emellertid alltid utmärkts av ett mer eller mindre stort mått villkorslös subordination, mot vilken soldatens rättigheter och personliga integritet endast med svårighet kan hävdas. En god del av den militärstraffrättsliga litteraturen har därför inte oväntat ägnats åt att beskriva gränserna för den militära lydnaden; detta tema har efter Andra världskrigets slut närmast inskärpts. Det är tydligen idag påfallande betydelsefullt inomdoktrinen att klargöra inskränkningarna i militärstrafflagarnas subordinationsregler, eftersom folkrättsligt betingade förbrytelser i hög grad går att återföra på subordinativa tvångsförhållanden, så snart den brottsliga handlingen inte kan visas ha begåtts frivilligt och fullt medvetet.” Denna undersökning har ägnats spänningsförhållandet mellan militärstraffrättens subordinationskrav och den lydandes intresse av och rätt till säkerhet och integritet. Temat behandlas utifrån ett rättshistoriskt långtidsperspektiv, varvid målet blir att söka både beskriva och framför allt förklara orsakerna bakom uppkomsten och utvecklingen av de militärstraffrättsliga föreställningar som betraktade soldater och underlydande i all- * Boissier; Draper; Gaudin; Glaser s. 897 ff.; Glueck; Granitza; History of the United Nations War Crimes Commission and the development of the laws of war; Jescheck 1952, 1955; Lachs; Marin; Maugham; Pella; Wurtenberger s. 193 ff. ® Aroneanu 1946 s. 369 ff., 1947 s. 876 ff., 1952 och 1961 passim; Drost (ytterligare bibliografi i band 2); Graven s. 433 ff.; Lemkin s. 360 ff.; Picarello; Planzer; Robinson; Schwelb s. 178 ff.; Crime of Genocide/UN 1956. ® Altorfer; Eberle; Erdmenger; Ernst; Fliitsch; Fuhrmann (med omfattande bibl.); Gross; Klein; Oehler; Rostek; Schirmer; Schmitz; Schoch; Schreiber; Siegert; Stratenwerth; Vogler s. Ill ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=