178 Konflikten om den självständiga domarmakten tog sig ytterligare etc uttryck vid 1850/51 års riksdag, nämligen då indragning av Krigshovrätten fördes upp på ständernas dagordning genom en motion av Bengt Gudmundsson i bondeståndet. Gudmundssons framställning bör i. främsta rummet ses som ett led i ett större statsfinansiellt besparingsprogram.^® Motionen remitterades därför till Statsutskottet, som avstyrkte med 20 röster mot 14.^^ Utskottet bröt därmed med sin mångåriga linje bl.a. under andragande av den något svävande motiveringen att den militära överrätten inte kunde avskaffas annat än genom en »mera vitt omfattande förändring av den militära lagskipningen i allmänhet».-*’ De förändrade politiska konjunkturerna speglades således direkt i Statsutskottets ställningstagande. Någon förnyad underdånig skrivelse med krav på Krigshovrättens indragning kunde de lägre stånden nu mindre än någonsin genomdriva.-* Inom borgarståndet utnyttjades emellertid opinionsnämndsaffären öppet av ståndets främste radikal, bruksägaren Johan Tore Petre, som skäl för bifall till Gudmundssons förslag. »Åtskilligare märkligare företeelser i avseende på lagskipningen inomdet militära facket påkalla det steg som föreslagits, eller att Krigshovrätten uppföres på indragningsstat», framhöll Petre. »Skulle någon nyare erinran om vådan av särskilda krigsdomstolar vara av nöden, så hänvisar jag till de lärorika och varnande minnen, som från sista Opinionsnämnden kunnat hämtas». Sammansättningen av en allmän hovrätt lämnade enligt talarens mening säkrare garantier för militärmålens oväldiga och lagenliga avgörande än sammansättningen av en militär överdomstol med endast en lagfaren ledamot. Både borgare och bönder hade emellertid under riksdagens lopp blivit benägna att kräva reform av hela krigslagstiftningen; genom anslagsvägran till Krigshovrätten skulle de tvinga framen sådan.^^ 3. Att samviansätta en krigshovrätt 3.1. Stephan Creutz’ förslag Vid riksdagen 1856/58 tog, som tidigare framhållits,^^ adelsrepresentanten Stephan Creutz upp det militärstraffrättsliga reformspörsmålet. Även Krigshovrätten ingick i Creutz’ reformplaner. Creutz ville ersätta Krigshovrätten med en nyinrättad specialavdelning för militära överinstansmål 1» BoP 1850/51:2 s. 89. 19 SU:s prot. 25.2.1851, R 4347, RA. 20 SU 1850/51: 83, 148. 21 RAP 1850/51: 8 s. 35. PrP: 8 s. 59. BrP: 3 s. 895. BoP: 5 s. 188 ff. 22 BrP 1850/51:2 s. 753. 22 Jmf. kap. IX: 5.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=