138 beteende mot kamrater eller andra personer inomkrigsståndet.^® Exemplen var som synes tydligt arbiträra till sin karaktär, ty till den bestraffningsberättigade lämnades att själv avgöra när underlydandes beteende eller handlingssätt borde rättas i disciplinär ordning.^^ 3.2. Varför ett särskilt disciplininstitut för just militärer? Varför behövdes detta arbiträra straffinstitut i det militära, när det som Livijn uppfattat saken var obehövligt under allmänna, civila förhållanden? Det kan tyckas vara motsägelsefullt att just hos en utrerad förkämpe för legalitetsprincipens befästande inom det militära rättssystemet finna en rättskonstruktion knäsatt, som till hela sin karaktär förefaller strida mot legalitetens grundsatser. Livijns ståndpunkt var även här dikterad av en kombinerad hänsyn till både legala krav och militära fordringar: Omsegern var krigets mål måste varje inrättning inom krigsmakten och varje militär lagstiftning syfta till att under fredstid göra krigsmakten redo för kriget samt under krigstid understödja den totala militära framgången; det räckte enligt Livijn inte med att förbereda kriget med enbart materiella förnödenheter, ty viktigare än varje sådan materiell stridspreparering var att förbereda soldaterna på krigets krav i psykologisk, eller, som Livijn vanligen uttryckte saken, »moralisk» mening. Han återföll härvidlag direkt på den doktrin om nationens totala mobilisering, som utkristalliserades kring sekelskiftet 1800; erfarenheten hade klart visat att stora och välutrustade härar besegrats av mindre och materiellt sämre utrustade styrkor vilka emellertid besuttit ett högre mått av god stridsmoral. Nästa steg i Livijns tankegång gällde uppkomsten av denna stridsmoral. Han tänkte sig uppenbart flera vägar: dels medförde alltid en säker eller snillrik befälsföring en ökning av soldaternas tillförsikt; det fanns således en direkt korrespondens mellan skicklig befälskonst och strategiskt geni å ena sidan och hög insatsberedskap från soldaternas håll å den andra. Hög stridsmoral framkomvidare, menade Livijn, om soldaternas känslor kunde hållas uppeldade eller om de kunde förtrösta på gudomlig hjälp i vetskapen omatt gå i strid för en god sak. Men oftast var den goda stridsberedskapen emellertid resultat av god och säker disciplin. Disciplinens betydelse ur militär förberedelsesynpunkt var speciellt stor med tanke på att den i motsats till andra insatshöjande faktorer var möjlig att öva redan i fred. Disciplinen väcktes och stärktes, menade Livijn, Tjänstgöringsreglementskommitténs prot. 22.4.1835. Om rättelse eller corrcctionella Straff. Tjänstgöringsreglementskommitténs prot. 22.4.1835. Förstärkta KHR:s prot. 14.12. 1832.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=