RB 33

125 ligen inte upptas i krigslag; man kunde härigenom undgå att behöva ändra krigslagen vid varje förändring av den allmänna strafflagen.® I oktober 1828 var Tibell klar med sitt arbete.® Det krigslagsprojekt som då förelåg, var betydligt mer omfattande än enbart den omarbetning och korrigering av 1826 års betänkande som påyrkats av Bergenstråhle och generaladjutanterna. Det nya krigslagsförslaget innehöll tre delar med paragraferingen i obruten följd genom varje del: tillämpningsstadganden (12 §§), brottsbeskrivningar (268 §§) och rättegångsregler (146 §§). Den enkla språkdräkten är frapperande vid jämförelse med 1798 års krigsartiklars tunga perioder. Av projektets 426 §§ hade 299 sina förebilder i krigsartiklarna, 31 i andra författningar, främst 1812 års cirkulär, 40 hade hämtats från Code penal militaire medan 56 var nykonstruktioner. Det franska inflytandet var med ett par undantag begränsat till brottsbeskrivningarna, särskilt lydnads- och subordinationsbrotten under krigsförhållanden. Nykonstruktionerna gällde i första hand lagens tillämplighet och processualia.^® I enlighet med Björnstjernas reniissanmärkning mot 1826 års förslag hade det nya krigslagsförslaget anpassats till det nya statsskickets lagstiftningsförhållanden. Utifrån 87 § Regeringsformen och 33 § Riksdagsordningen inskränkte Tibell krigslagens giltighet till personer som tillhörde krigsstaten, dvs. befäl, manskap och övriga vid krigsmakten anställda. De rättsregler som kunde brukas mot personer utom krigsstaten hade sammanförts till ett bihang i enlighet med Björnstjernas rekommendation. Detta blhang skulle för sin rättskraft bero av båda statsmakternas gemensamma lagstiftning och därmed betraktas somallmän kriminallag.“ I krigsfiskalsfrågan gjorde projektet ett litet avsteg från 1826 års betänkande genom att uttryckligen undanta kontroll och övervakning av mer militärt fackmässiga frågor som fel mot exercisreglementen och andra vapenövningsföreskrifter från krigsfiskalens uppgifter. Troligen berodde inskränkningen i krigsfiskalsinstruktionen endast på Björnstjernas remissanmärkning.^- Tibell hade förutsatt att allmän rätt som generell regel skulle följas i alla fall som inte uttryckligen undantagits i militärstrafflagen. Förslaget kom för övrigt också att i åtskilliga fall direkt hänvisa till allmän lag.^® ® Tres humble Proposition, bif. G. W. af Tibell t Carl XIV Johan 19.4.1828, BFA. * Lagförslaget återfinns nu i Generaladjutantens f. armén inkomna handlingar 1834, KrA. Det undertecknades den 20.10.1828 och avlämnades till kungen fyra dagar senare. Jmf. chefen för generaladjutantsexp. M. von Rosen t G. W. af Tibell 20.10.1828, Tibells saml., KrA. Tibell t Carl XIV Johan 20.10.1828, BFA. Krigslagsförslaget, bilagorna A, B, C. Krigslagsförslaget, motiven och bilaga E. Krigslagsförslaget 3: 36. ** Krigslagsförslaget 1: 3 och motiven.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=