RB 33

124 past ha varit promemorians författare; han var, som strax skall visas, vid samma tid engagerad i ett helt annat militärstraffrättsligt projekt. Detta förklarar delvis även att direktiven måst avges mer eller mindre i det fördolda. Därtill kommer att Lefrén under adelsdebatten om prygelstraffet 1840 betecknat direktiven som givna av en hög hand som önskade verka allt det goda som göras kunde; detta kunde som vi sett knappast karakterisera kungen, om saken betraktas utifrån de reformvilligas ståndpunkt år 1840. 2. Del Tihellska krigslagsprojektef —ett lagverk med kungligsanktion Kronprinsens fördolda spel i krigslagsutredningens kulisser hade som nyss antytts sina alldeles entydiga skäl och orsaker. Under våren 1828 hade nämligen Carl XIVJohan själv igångsatt ett krlgslagsprojekt som omgavs med större sekretess än t.o.m. de hemliga direktiven till Förstärkta krigshovrätten. Det har inte gått att belägga omnågon bland krigslagsutredarna ens känt till kungens förehavanden. Bakgrunden var denna. Den 22 mars 1828 hade Tibell kallats till slottet för att med kungen uppdra riktlinjer till en helt ny krigslag. Uppdraget saknade varje officiellt drag och har därför inte avsatt en enda rad i svenska statsakter.*^ Detta är det främsta skälet till att ingen kunnat spåra projektet. Kungen begärde av Tibell att låta inarbeta vissa partier av den franska militärstrafflagen av 21 Brumaire år 5 i de svenska krigsartiklarna. Tibell skulle vidare presentera en jämförande tablå mellan de svenska krigsartiklarna i fransk översättning, »Code penal militaire» samt ett eget lagförslag utarbetat på grundval av de två föregående. Till tablån skulle Tibell även foga motiv till sitt projekt.” I mitten av april hade Tibell grunddragen av projektet klara. Inflytandet i redaktionellt avseende från 1826 års reservanter var påfallande: Paragraferingen skulle löpa obruten genom hela lagkomplexet, lagens stil hållas enkel, paragraferna vara korta, klara och entydiga samt var och en endast innehålla ett enda »objekt». Avfattningen skulle ske så att juridicerande uttryck undveks för att göra lagen begriplig för varje krigsman (». . . afin que la diction soit comprehensible pour le soldat méme».) Ur strafflagen borde vidare utrensas alla reglementära eller administrativa stadgar. Rättsregler med tillämpning mot personer utom krigsstaten borde sammanföras till ett bihang, vilket skulle vinna rättskraft genomett Kungl. Majrts och ständernas samfällda lagstiftningsbeslut. Allmän lag borde slut- ® StPGenAud 1826—28, RA, Nedre justitierevisionens utgående diarium 1826—1828, RA. Generaladjutantens för armén utgående diarium 1826—28, KrA. ’ G. W. af Tibell t Carl XIV Johan 23.3.1828, BFA.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=