121 VII. Carl XIVJohan och kronprins Oscar —militärlagstiftare med skilda ideal 1. Kronprins Oscars hemliga direktiv angående lagarbetets inriktning I januari 1828 fick Krigshovrätten uppdraget att granska den Tibellska kommitténs förslag under beaktande av generaladjutanternas remisser. Domstolen »förstärktes» för detta ändamål med särskilt tillkallade sakkunniga, däribland den tidigare omnämnde översten J. P. Lefrén och Bergenstråhle; den senare för att inomFörstärkta krigshovrätten artikulera kommittéminoritetens mening. De officiella direktiven till Förstärkta krigshovrätten hölls i mycket allmänna ordalag. Domstolen fick i uppdrag att upprätta nytt förslag på de punkter den fann nödvändigt och avfatta krigslagstexten på ett klart, enkelt och lättfattligt språk.^ Vid Förstärkta krigshovrättens första sammanträde följde emellertid instruktioner av mer detaljerad karaktär. Förstärkta krigshovrättens ordförande, generallöjtnant C. T. Schultzenheim, läste inför ledamöterna upp utredningsuppdraget, de officiella direktiven samt en promemoria av en, som det hette, »allmänt älskad och vördad person» jämte ett utdrag ur dc preussiska krigsartiklarna. Ffemlighetsmakeriet var påfallande vid sammanträdet, men protokollet meddelar i varje fall att »det anonyma yttrandet» skulle cirkulera.- Den hemliga promemorian omnämns därefter i källmaterialet endast en gång till, nämligen så sent som 1840, då Lefrén under adelsståndets debatt om prygelstraffet förklarade att ständerna saknade skäl att begära reformering av krigslagstiftningens straffarter efter särskilt humaniserande riktlinjer; sådana riktlinjer fanns redan givna i de krigslagskommitterades uppdrag och låg ytterligare uttalade i den promemoria som de kommittérade fått mottaga av »en hög hand som önskar verka allt det goda som göras kan».^ Vem var denna höga hand och vilka anvisningar innehöll promemorian utöver de officiella direktiven? Promemorian har inte gått att återfinna i original, men bland »Krigslagskommitténs 1824—26» handlingar i riksarkivet finns en »P:M:» med påteckning att det rör sig om en avskrift. Flera skäl talar för att denna handling utgör kopia av det försvunna originalet. För det första finns samma promemoria i avskrift av samma hand även bland Lefréns papper.^ 1 StPGenAud 10.1.1828, RA. KHR:s protokoll 23.1.1828, RA. “ Förstärkta KHR:s protokoll 11.2.1828, RA, 3 RAP 1840/41 23:419. ^ E 4571, RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=