83 fixeras. Tillåtna korrektioner måste till art och storlek anpassas efter delinkventens fysiska förutsättningar att uthärda straffet; exekutionen skulle därför alltid ske i vittnens närvaro, vilka kunde bevaka att den strafflidande inte tillfogades onödigt lidande. Inget bestraffningsbeslut borde heller få verkställas annat än efter förhör, utredning och den brottsliges erkännande av brottet och medgivande att låta sig rättas på detta sätt. Genom att avskaffa den ovillkorliga exekutionen menade sig Calonius ha vunnit två ting. För det första borde ingen nekas att före strafflidandet få bevisa sin oskuld inför domstol, ty den som oskyldig drogs under prygeln vederfors den största orättvisa. Möjligheten till rekonventiv upprättelse stod visserligen öppen, men »vad hopp kan väl en fattig soldat hava att vid en domstol, där efter all sannolikhet de flesta finna sin egen fördel däri att rättfärdiga sin medbroders åtgärd, till ett lyckligt slut genomdriva sin ehuru till äventyrs rättmätiga sak. Merendels går det så som i ett dagligt ordspråk säges, att stryk blir behållna gåvor». För det andra undgick den felande chefen att komprometteras av en framgångsrik rekonvention. Calonius ambition var onekligen att få till stånd en lagstiftning som redan från början förhindrade tillkomst och verkställighet av inkorrekta beslut. Därmed menade han sig även ha lämnat den allmänna rättvisans principer om bestraffningsvillkor orubbade.^® Tydligare än genomCalonius kan beccarianismens ställning i svensk militärrättsdoktrin knappast demonstreras.^^ Sammanfattning 1. Det processuella rättssäkerhetsproblemet Det militära rättegångsväsendet utvecklades under senmedeltiden och vid nya tidens början mot allt större självständighet i förhållande till samhällets övriga rättsordningar. På både det internationella och det nationella planet innebar detta att särskilda militära rättskomplex gradvis lösgjordes ur de mer eller mindre starkt decentraliserade feodala rättsordningarna och bildade regelsystem med nationellt övergripande giltighet och tillämpning. Denna rättshistoriska process sammanhängde intimt med krigskonstens och samhällsekonomins förändring vid samma tid, då de feodala ryttarstyrkorna alltmer började ersättas med besoldade enheter. Rekrytering och underhåll av sådana styrkor krävde ekonomiska resurser som inte annat än i undantagsfall stod att finna inom ramen för en decentraliserad feodal Calonius s. 62—68, 78. Bohlin s. 498. Calonius rekommenderade också ytterligare i sina föreläsningar Montesquieu och Beccaria till studium, B 178 c, UUB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=