16 svenska inedeltidsritualen och det kan därför vara skäl att naj'ot dröja vid dess historia. Den har första gån^^en påträffats i Sacramentariuin Leonianum. som fått sitt namn av påven Leo 1 (440— 461). ett av den romerska kyrkans helgon. Benediktionen finns också i Sacramentarinm Gelasianum, som fått sin benämning efter påven Gelasins 1 (492—496). samt i Sacramentarinm Gregorianiim, likaså uppkallat efter en påve. Gregorius 1 (590—604). När sakramentarierna kommit till är omstritt, men de anses i intet fall i sin bevarade utformning härröra från de nämnda påvarna. De har sannolikt nedskrivits mellan år 500 och början av 700talet. För att belysa hur vida spridd brudbenediktionen var inom den katolska kyrkan skall här en del exempel, som inte gör anspråk på fullständighet. lämnas. Den finns sålunda i Missale Gelasianum. som dateras till omkr. år 800,^^ och upptogs ordagrant i det äldsta engelska vigselformuläret, »kung Alfreds ritual» från 800- eller 900-talet.Från den engelska kyrkan övertogs den på Irland, där den finns i ett ritual från 1150—1250. Sannolikt har benediktionen med de engelska missionärerna kommit till Sverige. Den finns emellertid också i det tyska Sankt Florians ritual, från 1100-talet. som annars beträffande vigseln är synnerligen kortfattat.^" Detsamma gäller biskop Henrik den förstes av Breslau ritual från början av 1300-talet.Föreskrifterna angående vigseln har i Sankt Florians ritual betecknande nog rubriken ».\d sponsam benedicendam». Välsignelsen av bruden uppfattades somdet centrala i den religiösa akten. .\ven ett av de norska 1300-talsritualen, som också det upptar brudbenediktionen. har en liknande rubrik: »Ordo ad desponsandam mulierem».^® I danska ritual upptar såväl Roskilde- som Slesvigritualen denna välsignelse över bruden.-** Hur vanlig den var inom den katolska kyrkan framgår av att den i samma ordalag finns upptagen i ett spanskt ritual från år 1494.-* likaså i Missale Romanumav år 1474 (jfr nedan s. 33).-- l‘2tt vittnesbörd om den centrala plats, som benediktionen av bruden intog. är. att den såväl i England som i Sverige överlevde reformationen; översatta till modersmålet ingick vissa delar av densamma så gott som ordagrant i det äldsta engelsk-evangeliska vigselformuläret i The Book of Common Prayer av år 1549. Men
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=