103 biskopen, det vill säga att till denne hänvisa alla tvivelaktiga angelägenheter beträffande äktenskap. Likaså förbjudes prästen strängeligen vid hot om exkoinmunikation att fordra någon ersättning för vigseln, innan denna ägt rinn. Fastän de nämnda kyrkliga statuterna tillkommit ungefär samtidigt med upptecknandet av flertalet landskapslagar, är det landskapsrätten, som utgör det äldre skedet i utvecklingen, statuterna det yngre. I vad mån kyrkan verkligen lyckades genomdriva sina krav får anses tvivelaktigt. Sannolikt får statuterna mer uppfattas som programmatiska önskemål från kyrkoledningens sida, som del blev möjligt att förverkliga först under en senare period, sedan kyrkan befäst sin maktställning. 1 centrum för den närmast föregående framställningen har stått kyrkans kamp mot de hemliga äktenskapen. Genom att sammanställa olika svenska konciliebeslut kan man få en noggrann definition på hur man i vårt land uppfattade den kanoniska rättens bestämmelser om hemliga äktenskap. Präster och munkar förbj()ds att närvara vid eller själva förrättavigsel, somledde till hemligt äktenskap. Hemliga kallades de äktenskap, som ägde rum utan vittnen, utan tillbörlig högtidlighet (dvs. i kyrkan inför församlingen) och utan föregående lysning. Under åberopande av den kanoniska rätten fastställdes straffet för den präst, som överträdde dessa lagbud, till suspension under tre år.'“ Samtliga dessa bestämmelser överensstämmer med kanonisk rätt så somden utformats av Innocentius 111 på det fjärde laterankonciliet 1215. Medeltiden igenom fortsatte kyrkan kampen mot de hemliga äktenskapen, ett indicium bland andra på hur svårt kyrkan hade alt få lysning och vigsel erkända som nödvändiga för äktenskapet. De kyrkliga myndigheterna menade sig utan tvivel vaka över sedligheten, då de vid tre markers böter förbjöd dem, som var trolovade (f/c.s‘pon,soh‘). att sova tillsammans [condormiant). hiimn det lyst för dem och de erhållit kyrkans välsignelse av sitt förbund.*’^ Härigenom kriminaliserade kyrkan vad som enligt borgerlig rätt knappast kunde beivras, eftersom vigseln inte var obligatorisk. Nyssnämnda förbud finns bl.a. i det beslut, som utfärdades pä
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=