RB 16

33 Trondheim som biskopssäte. Sigvard ordinerades till samma delar — easdem partesd Den senare vaga angivelsen torde bara innebära, att Adam här saknat förlaga. I konsekvens med den äldre uppfattningen har man menat att easdempartes också åsyftar Trondheimoch att det alltså här skulle ha funnits två missionsbiskopar, vid sidan av varandra. Troligen avses med uttrycket bara att Sigvard blev biskop i samma delar av ärkebiskopsdömet, dvs. i Norge. Trondheim är hos Adam biskopssäte, civitas, varför åtminstone en norsk biskopstad är namngiven hos Adam. I Adams diskussion kring möjligheten av biskopar utan stift och biskopssäte finns genomgående samma motivering: Ivern att utbreda kristendomen. Adam saknar bestämda gränslinjer mellan biskopsdömena: ”. . . nulli episeopatus certo limite sunt designati . . .” Detta uttryck har kanske varit det argument, som 1 första hand förts fram av demsom förnekat existensen av egentliga dioceser. Adams fromma motivering om ivern att utbreda kristendomen är av legendärt snitt. Den måste ur källkritisk synvinkel te sig tveksam och sammanhänger, som T. Schmid påpekat, med Adams benägenhet att dra fram omständigheter, som ställer Hamburgs verksamhet och biskopar 1 en gynnsam dager. Adams förklaringar och beskrivningar är alltid farliga, när han lämnar sina fasta förlagor och kommer in på mer eller mindre fantasifulla spekulationer kring förhållanden i Norden. Man kan därför inte tillmäta den fromma motiveringen för avsaknaden av verkliga biskopssäten och stift —ivern för kristendomens snabba utbredning —något större värde.'’ Beträffande avsaknaden av fasta gränslinjer mellan biskopsdömena kan man på motsvarande sätt invända, att denna notis tillhör Adams små randanmärkningar utan att några mera tillförlitliga källor kan spåras därbakom. Ett viktigare argument är emellertid, att Adams synpunkter på gränsmarkeringarna är en naturlig följd av et circucuntes regionem, quantos possunt, ad christianitatem trahunt eosque gubernant sine invidia, quandiu vivunt.” Cf III, 77. Se även Joys s 80 f m fl. . . . noster metropolitanus . . . ordinavit Thool episeopum in civitate Trondemnis et Siguardumin easdem partes.” Cf nedan IV3 a med not 3. Om Adams Nordenskildringar och dess begränsningar och brister, se ovan I 2 c och nedan. Cf Dreijer 1952 s 7 ff. Adams benägenhet att överdriva och framhäva för Hamburgs kyrkopolitik positiva omständigheter har påtalats av bl a Schmid 1934 s 49. Som ett typexempel på Adams privata spekulationer kan nämnas att han i samband med beskrivningen av de svenska landen och biskopsdömena bl a kommer in på de cykloper och jättar m fl, som bebor de avlägsna delarna. Cf nedan 2 c Hälsingekyrkan. 4 »» 3 j. A. Hellström

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=