32 b) Biskopsdömenaoch de svenska landen Det är nödvändigt, att till en början återvända till den kyrkohistoriska forskning, somgjort gällande, att de svenska biskopsdömena ännu vid slutet av 1000-talet inte var avgränsade från varandra och saknade fasta biskopssäten. Följaktligen skulle de då inte ha utgjort dioceser i kyrkorättslig mening. Man menar sig ha belägg för en verklig stiftsindelning först i och med Florensdokumentet, som brukar dateras till 1120-talet. Denna stiftsindelning bör då ha ägt rum före 1120-talet och efter 1070-talet, då Adams krönika avslutades.' För denna mening brukar man som stöd anföra ett par notiser hos Adam. Beträffande biskop Adaldag betonar krönikan, att denne vigt en rad biskopar för Danmark, för vilkas biskopssäten inte Adam kan redogöra. Detta kan enligt Adams uppfattning bero på att biskoparna under kristendomens begynnelsetid inte hade något fast säte, för att desto ivrigare kunna utbreda kristendomen — såsom det ännu synes (videntur) ske i Norgeoch i Sverige.- Adam har alltså inte påträffat några uppgifter om biskopssäten i Danmark under Adaldags tid, ett sekel tidigare. Det är mot denna bakgrund han för fram hypotesen om att biskopssäten då skulle ha saknats. Detta jämför han sedan med de aktuella förhållandena i Norge och Sverige: Här tycks —videntur —det förhålla sig på samma sätt. Några bevis för att biskopsdömen saknats i Sverige-Norge kan man rimligen inte dra av dessa uppgifter. Det enda man med någon säkerhet kan säga är, att Adam saknar förlagor, där biskopssäten i Danmark under Adaldags tid står nämnda. På annat ställe omtalar Adam, att det i Norge och Sverige ännu inte finns biskopsdömen med fasta gränser. Biskoparna, som väljs av kung eller folk, bygger gemensamt på kyrkan och far området runt för att vinna så många sommöjligt för kristendomen.'^ I samma avsnitt berättar Adam, att ärkebiskopen ordinerade Thoolf som biskop med * Se till detta Tunberg 1912 fr a s 10 f. Härenstam s 178 ff, Wisloff s 102, Pirinen 1968 s 194 f m fl. AdamII, 26: ”Adaldagus igitur archiepiscopus ordinavit in Daniamplures episcopos, quorumnomina quidemrepperimus; ad quam (vero) sedem (specialiter) intronizati sint, baud facile potuimus invenire. ^stimo faciente ea causa, quod in rudi christianitate nulli episcoporum adhuc certa sedes designata est, verum studio plantandx christianitatis quisque in ulteriora progressus verbum Dei tam suis quam alienis communiter predicate certabant. Hoc hodieque trans Daniam per Nortmanniamet Suediamfacere videntur.” * Adam IV, 34: ”Inter Nortmannos tamen et Sueones propter novcllam plantationem christianitatis adhuc nulli episcopatus certo limite sunt designati, sed unusquisque episcoporum a rege vel populo assumptus communiter xdificant ecclesiam. 2 »»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=