RB 10

90 who ncylected the problem of secondorij punishments without the solution of which any reform of criminal law was destined to remain abortive.» (Min kurs.) Detta Radzinowicz sammanfattande omdöme ger emellertid en felaktig bild av särskilt Becearias insals.^ Becearia »försummade» ingalunda problemet om »secondary punishments», d.v.s. alternativ till dödsstraffet. Men han uppfattar och diskuterar frihetsstraffet som medel alt genom avskräckning förebygga brott, icke som medel för brottslingens hirhättring. Hans betydelse ligger främst i att han i sä stor utsträckning vann gehör för sina rationalistiska motiveringar för diidsstraffels avskaffande hade inom den samtida bildade opinionen och hos de samtida lagstiftarna.^ Frågan varhir tidigare forskning överhetonal de humanitära motiveringarnas betydelse i Montesquieus, Voltaires och Becearias och överhuvudtaget i upplysningsfilosofernas straffrättsliga skrifter. har ett visst intresse ur hisloriografisk och metodologisk synpunkt och skall därför något hertiras. Fn orsak synes vara att de ledande och opinionsbildande insatserna inom Beceariaforskningen väsentligen gjorts av italienska författare.'* Dessa synas i berättigad stolthet över Italiens ställning som humanitiirt Biregångsland pa straffrättsreformernas område ha kommit att fästa större avseende vid Becearias vältaliga och passionerade uttryckssätt vid kritiken av den samtida straffriittsskipningen än vid hans rationalistiska argumentation för reformernas gestaltning." Därmed tycks det ha utbildats en traditionell bedömning av Becearias reformåskådning, som blivit allmänt vederlagen och förts vidare till vår lid. Ännu den amerikanske •* Det niå anmärkas att .Montesquieu ingalunda avsåg att i De I'esprit lies lois ge en systematisk kritik av den dåtida straffriittsskipningen oeh att framliigga ett systematiskt reformprogram. Hans kritik och reformförslag ha mera karaktiiren av instriiilda referat och reflexioner. Hans arbete hade jn också en långt vidare syftning. * Gentemot tortyren hade ju 1’redrik den store inskridil både med ord och giirningar långt före Hecearia. ® .Se diirom ovan s. ff. ® I första hand av ('. (iantii, a.a., 1862, F. Seaduto. Cesare Hecearia. 191 .'5, C. \’ianello. La vita e roi)era di Cesare Becearia. con scritti e documenti inediti, 19,18, samt Maestro, a.a.. 1942. ' Teiulcnsen är klart utbildad redan hos Canlu, a.a. Se t.ex. s. 271 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=