RB 10

Kapifel 4 UPPLYSNlN('iSTII)EXS STKAFFHÄTTSLIGA hffohmAskAdnixg OCH RFFOHMLAGSTIFTNING — FN SAMMANFATTNING Ovan har jag l()rsökt belysa hnr den hittillsvarande straffrättshistoriska forskningen på flera väsentliga punkter kommit att ge en missvisande bild av nj)plysningstidens straffrättsliga reformidéer. Denna bild synes ha uppkommit genom att man inte tillräckligt ui)i)märksammal att de ledande upplysningsförfattarnas argumentation i första hand präglas av en strävan att motivera sina reformftirslag rationalistiskt, nämligen med att en (ivergång till mildare straff — framför allt diidsstraffets ersättande av frihetsstraff —och införandet av en mera differentierad straffskala, skulle göra avskräckningsmeloden effektivare. Ännu ett så modernt arbete som Radzinowicz »\ history of English criminal law»^ sammanfattar resultaten av upplysningstidens strafflagsreformer på följande sätt;- »The reforms introduced on the Continent were thus obviously incomplete. Tbe scope of capital punisbment was considerably restricted, punishments were in many instances belter adjusted to the gravity of offences, and torture was abolished. Yet the cruelly — sometimes amounting to torture — inherent in other penalties remained. This grave defect of the new (ionlinenlal codes was already incipient in the writings of Montescpiieu and Heccaria, ' .tu},' vitljer (iolta arhele som exempel, då det inneliåller den sena.sle framställningen av den allm;ineiirt)peiska utvecklingen beträffande straffrättsskipningen under upplysningstiden. Iv .Schmidts arbete: I'infuhrung in die Geschichle der deutschen Slrafrecbtspflege, är i huvudsak l)egr;in.sat till den lyska utvecklingen. - .\.a. s. dOO.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=