RB 10

81 Del iir naluiiif'fvis inie möjligt all göra dylika undersökningar här. Diiremot är det skäl att framhålla alt vissa i parlamentet dehallerade men ej antagna reformhirslag i England i början av år 1770 visa all del brott, som synes ha nlgjort del svåraste kriminalpolitiska problemet på kontinenten, nämligen barnamordet, också spelade en förgrnndsroll i den engelska reformdeballen. Inom nnderbnset tillsattes sålunda år 1770 en kommitté med uppgift alt utreda möjliga inskränkningar i stadganden om dödsstraff.'*^ 1771 framlade kommittén förslag om dödsstraffets bortlagande nr fyra förordningar (»statutes») och efter förnyat nppdrag och fortsatt utredning rekommenderade kommittén år 1772 dess avskaffande i ytterligare fyra. De flesta av dessa förordningar gällde mycket speciella fall, som här ej behöva beröras. Men en är av särskilt intresse, nämligen 21 .lac. 1. c. 27 (1028) om barnamord. I denna hade. liksom på kontinenten, upptagits en presnmtion mot kvinnan av följande lydelse;That if any Woman . . . be delivered of any Issue of her Body. . . . vvdiich being born alive, should by the Laws of this Realm be a Bastard, and that she endeavour privately, either by drowning or secret burying thereof, or any other Way. either by herself or the procuring of others, so to conceal the Death thereof, as that it may not come to Light whether it were born alive or not. but be concealed: In every such (aise the said Mother so offending shall sid’fer Death as in (aise of Mnrther, except such Mother eon mnke Proof hij one Witness (it the lenst, that the Child (whose Death was by her so intended to be concealed) was born dead.» (Min knrs.) Statuten var emellertid i sina kategoriska formideringar så hård att den knappast någonsin tillämpades efter bokstaven, (ienom allehanda konstruktioner hade man vid tolkningen av den givit den en mycket mera begränsad räckvidd mot kvinnan hade genom praxis satts nr kraft. d.v.s. presnmtionen iu)\vic'z. a.a., s. 2(5 n. S2 och .1. I.aureiu-e: Hisfory of Capital Punishmont, 1932. s. 8. .')() och 228. Laurence arhete ger överhuvudtaget ett omfattande material hetriiffande de kvalificerade dödsslraffen.s historia. Detta reformförsök har ingående skildrats av Hadzinowicz. a.a., s. 427 ff. Cit. efter Hadzinowicz, a.a., s. 431. •’® I sina herömda kommentarer försvarade emellertid Blackstone denna lagstiftning. Hadzinowicz. a.a. s. 432. 6

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=