69 lydelse i rerornKleballeii inom pressen oeh skönlilleralnren. All de spelade en slor roll är säkerl men hnr slor deras belydelse var i lörhällande lill de ralionalisliska, måsle lills vidare lämnas (ippel. \n lär man nalnrliglvis hålla bir (ij^onen all i den mån en lör1'allare verkli^^en ellerslrävade all vinna lagsliflarna lör sina relormbirslai,'. måsle ban anliira rällspoliliska moliverinj^ar ägnade all (iverlyga dessa om all retdrmtorslagens genombirande verkligen skidle bidraga lill ell elieklivare bekämpande av broilslighelen. All med enbarl hmnanilära argumenl yrka på mildare slrali lorde ba varil all lala bir döva öron i sambällen med så t)lillräekliga ekonomiska resurser bir en kriminalvård som 1700lalels europeiska slaler. 1'äi inlressanl 1'rågeslällning är därlbr —som ovan påpekals — huruvida del verkliga molivel lill l.ex. Beccarias rällspoliliska ulläggningar av diklsslraffels oljänlighel som avskräckningsmelod och frihelsslraffels slora effeklivilel därvidlag var en humanilär reaklion mol dcklsslraffel. Om så varit fallet skulle alltså hans rällspoliliska argumenlalion antingen ha varit ett agitatoriskt medel för alt uppnå ell eflerslräval avskaffande av dödsstraffet eller ett uttryck bir hans bundenhet till ett av den intelleklualistiska tidsandan präglat sätt att motivera reformer. Med tanke på de omständigheler under vilka Heccarias arbete tillkommit birefaller det emellertid mindre troligt att hans nyktert rationalistiska motiveringar bir frihetsstraffets överlägsenhet (iver dcidsstraffel. voro ell uttryck för en medvetet tillämpad agitalorisk teknik. I)ei delitti e delle pene tillkom under liden mars 1766 till januari 1764 genom att hans vänner i en krets av unga »filosofer» intresserade honom bir ett ämne. som han tidigare ej sysslat ined.”'* Sjiilva argumentationen utformades under konlinuerliga diskussioner i denna krets. All Beccaria dock var hokens verklige birfatlare och att den sålunda ej är att betrakta som resnltalet av ett grupparbete, för vilket Beccaria ensam fick äran, anses numera klarlagt. Man kan fråga sig hur en författare, som gick till verket utan några djupare kunskaper i sitt ämne, ocli som måste ha varil i hög grad beroende av sina vänner bir in- .Se niinnare Maestro, a.a., s. 54 f. med där anförd litteratur.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=