70 formationer om och synpunkter på den dåtida straffrätisskipnini'en. kunde på så kort tid prestera ett epoki^örande debattinlägg, lui trolig förklaring synes vara att han var en originell och sjiilvständig tänkare i samhällsfrågor och att just hans bristande praktiska birtrogenhet med det ämne han behandlade gjorde alt han måste koncentrera sig på alt länka igenom principfrågorna. Delta har sannolikt fallit sig så mycket naturligare bh' lionom som hans utbildning och intresseinriktning i första hand var matematikerns. Som sådan var hans metod logiken. Följer man hans framställning i dess olika lankeled får man också ett starkt intryck av all Heccaria frambir allt strävade efter att ge en logiskt bindande bevisning för riktigheten i sina reformkrav.'*’ Hans passionerade uttryckssätt kan väl förefalla ha agitatoriskt syfte, men hans sätt alt argumentera är egentligen intellektualistens. Det birefaller därbh* väl tänkbart att lieccaria drevs till sitt krav på dtidsstraffets avskaffande av humanitära känsloreaktioner och att hans rationalistiska motiveringar icke medvetet syftade till alt giira kraven rällspolitiskt gangbara utan voro ett uttryck fiir en bundenhet till dåtida intellektualislisk argument al ionsteknik. I \ä)ltaires fall är det snarare skäl att antaga att hans kallsinnigt utilitaristiska reformmotiveringar voro ett h“d i en medvetet genomförd agitation. Diskrepansen mellan hans lidelsefulla personliga engagemang i ett antal juslitieskandaler — liksom (iverhuvudlaget hans allmänna humanitära patos*' tiska anvisningar om hur straffen borde utformas för att tjiina samhällsnyttan är så stor att det är svårt att uppfatta dessa anvisningar annat än som medvetna propagandistiska tillsjHdsningar.”** 1 så fall skulle han. som den erfarne agitator han var. ha utformat sin argumentation på ett sätt som han trodde skulle ge honom gehör. Det är inte imijligl att här närmare diskutera så komplicerade problem. Fiirst måste erforderliga s])eciahinders(')kningar gciras. Men det är anledning framhålla all dessa problem inte behiiver kisas bir alt man skall kunna bilja verkningarna av Voltaires och hans dras- .Se -siirskilt ovan s. 52 ff. ’’ Se Maestro, a.a s. 34 ff. och 73 ff. .Jfr Prix (te la justice et de riiuinanité. (Bil)liothe(jue lMiilosophi([ue Du Législateur. 5. 17821 s. 20 f. ocli 20 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=