68 påverkade reformarbetet i de upplysta despotierna. nämligen inflytandet från den bildade opinionen. b>ån mitten av 17()()-talet utvecklades efterhand en kontinuerlig internationell debatt i tidens samhällsfrågor, där mångahanda krav på samhällsreformer mer högljutt framfördes.'- Denna debatt ägde rum dels inom ett opinionsorgan. som från denna tid fiek allt större betydelse, nämligen pressen, dels i strtiskriflernas och prisskrifternas form. Därigenom utbildades en internationell reformopinion, som fick allt stcirre inflytande, eftersom den blev en politisk faktor att räkna med. Denna reformopinion återspeglas i den dåtida skönlitteraturen.'^ Margaretagestalten i (loethes Faust är sålunda ett uttryck för Goethes starka intresse för ett av tidens största kriminalpolitiska problem: barnamordet. Någon undersökning av hela det enorma material, som enbart den dåtida reformdebatten på straffrättens område inom pressen och i de smärre skrifternas form erbjuder, har hittills inte gjorts. Det är därbir inte möjligt att avge generella omdömen i frågan huruvida mau i deuna debatt väsentligen framförde humaniliira eller rationalistiska motiveringar till reformer. Vad skiinlitteraturen beträffar fiireligga däremot vissa vägledande undersiikningar, särskilt om reaktionerna inom dåtida litteratur infiir barnamordet.”^ Som man kunde vänta sig präglas dessa reaktioner övervägande av humanitär indignation över den straffrättsliga behandlingen av kvinnan. Både Voltaire och Beccaria hade krävt socialpolitiska åtgärder för att hjälpa övergivna kvinnor så att barnamord därigenom kunde förhindras, och Beccaria hade t.o.m. förklarat att först sedan samhället gjort allt som stod i dess makt f()r att bistå dessa kvinnor, vore det rättfärdigt att bestraffa barnamord. I litteraturen möta liknande reaktioner och tankegångar. Men mycket mera kan man på forskningens nuvarande ståndpunkt inte säga beträffande de humanitära motiveringarnas be- -Se härom K. .\nners. Remiss till allmänheten (Festskrift tilliignad Halvar Snndherg 19,ä9) m.a. litt. Se närmare Rameckers. a.a., s. 102 ff. och 188 f. Om harnamordshrottets kriminalpolitiska hetyilelse under 1700-talet ingående Handke. a.a., s. 20 ff. Se Rameckers' och Handkes a.a.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=