RB 10

59 carias lära oin slralTel är nämligen löljande generella 1‘orinel:'’' »Man är iivenlecles därom ense. alt strafiet har till uppgift att hindra den brottslige att vidare knnna skada samhället, så ock att r(")rekomma enahanda missgärningars begående av andra dess medborgare. Således hörd utses sådana shu/s straff, idtka, noga avmätta efter brotten, göra det starkaste och varaktigaste intrgck på människors sinnen, men tillika, med minsta hårdhet och smärta som ske kan, röra den brottsligas kroj)p.^ Här hade han alltså knntit samman en rättspolitisk målsättning: starkast m()jliga avskräckning, med en humanitär: minsta m(')jliga fysiska lidande för brottslingen. Han synes inte ha insett att det formnlerade programmet var ytterst svårt att realisera, därfiir att shirsla imijliga avskräckningseffekt och minsta nuijliga fysiska lidande niippeligen knnde förenas i samma straff under en tid då avskräckningen främst byggde på åskådande av eller åtminstone medvetenhet om brottslingens fysiska lidande. Vad Becearias argumentation i delta arbete i övrigt helriiffar, karakteriseras densamma av all han ömsom anför humanitära motiveringar, nt t ryckta i starkt känslomättade ordalag, (hnsom rationalistiska, uttryckta i vändningar präglade av nykter effektiviletssträvan. 1 denna kombination av argumenlalionsmeloder spela dock de rällspoliliska motiveringarna —kraven på effektiv avskräckning —en huvudroll. Satsen alt proportion bih' råda mellan brott och straff motiveras såhmda med all den är en f()rutsättning IT)!' avskräckningsmetodens effektivitet.'’’- De punkter, där •’*' llochschild, cit.od. s. t)0. ()rij,Miialtexleii, fit.ed. s. .'lO f.: »11 fine duiujiie iion é allro. ilie (rinii)edire ii ron dal far miovi danni ai suoi eilladini, e di riimiovere f^li altri dal fame uguali. Quelle |)ene diinque. e (jiiel inelodo d’inflij^gerle deve esser i)reseelto. ehe. serbata la ])roporzione. fara una iin- |)ressi()ne [)iu effieaee e pin durevole su gli aninii degli uoinini. e la ineno lönnentosa snl eorpo del reo.» Den humanitära motiveringen till kravet på minsta möjliga fysiska lidande för hrollslingen framgår direkt av forlsiilIningen: 'Idii. nel legger le slorie. non si raeea])rieeia d'orrore pe'harbari ed inulili lormenti ehe da nomini, ehe si ehiamavano savii, fnrono eon freddo animo invenlali ed esegnili'.’ Chi pnö non senlirsi fremere tulla la parte la j)in sensibile» ele. (lliir liksom ofta idjesi :ir Hoehsehilds inersiillning liimligen fri oeh om miljligl än känslosammare än originaltexten.I Han av\isar vidare deportalionsslraffet som oljiinligl ur av.skriiekningssynpunkt: samhället hör inte förlora fdn<jen som rntskräcknimjsobjekl! So

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=